Presentpåse


Kulpåse till storasysters kompis som fyller år.

Både yttertyg och fodertyg är av bomull, och snöret är detsamma som på storasysters egen kulpåse.
Om kompisen hellre vill ha hjärtan på utsidan så går det bra då påsen är vändbar!


Man kan dock börja fundera över mammans prioriteringar när storasyster får en påse av enklast möjliga modell och kompisen får en fodrad/vändbar... vi får hoppas att storasyster har överseende!

Kulpåse till storasyster


Storasyster har ett tag nu önskat sig glaskulor,
och när jag nu fyndat glaskulor på loppisen igår fattades bara en påse att ha kulorna i.

Modellen är enkel men funktionell!
Har bara ZZ kanterna, sytt ihop sidorna och sedan sytt en kanal längst upp.

Tyget är efter storasysterst eget val, ett lite kraftigare bomullstyg, ursprungligen från gammelmomors gömmor.
Snöret är köptes på Kaki i Åre, ursprungligen tänkt för ett julpyssel som visst aldrig blev av...

Lillebrors docka


Hemsydda dockor är fina
Lite skeva ibland kanske, men fina
De är varma och mjuka att krama
De blir personligheter tack vare sina induviduella drag och uttryck

Jag sydde en till storasyster när hon var bäbis
När lillebror skulle fylla två var hans tur att få en docka han med

Ska inte gå in på detalj i hur man syr en docka
Det har andra redan beskrivit så bra
(jag följde beskrivningen i "Lek med mjuka dockor" av Karin Neuschütz)
Men några ord på vägen känner jag att jag kan bidra med nu efter min andra docka


Ha tålamod, för det stundtals rätt pillrigt att sy en docka

Var beredd på att det kan ta tid att sy håret och tillåt dig också att lägga tid på att sy håret för ett välsytt hår blir så mycket finare

Var inte rädd att stanna upp, backa och göra om ifall du märker att det inte blir riktigt som du tänker dig
Med så mycket tid och engagemang man lägger ned i en docka är det värt att göra de där små justeringarna även om det känns trist att sätta sig och sprätta just för stunden...





Här ovan ser man mer i detalj hur håret är sytt
Jag har sytt i cirklar runt, runt där jag varvat att knyta öglor och att täcka hårbotten med plattstygn
När jag sen klippte upp alla öglorna blev resultatet blev en ruffsig och rätt naturlig kallufs
En kallufs som går att kamma och sätta toffsar och spännen i om man vill
Lite som lillebrors eget hår



Lillebrors docka klädd i hemsydd skjorta och bäbsibyxor i prematurstorlek från fina vännen I med alla barnen
Kanske ska testa att sticka en liten kofta också?
Nu när jag försöker lära mig detta med stickning?


Storasyster syr och skapar



Storasyster ville åka in till stan och köpa en leksak.
En leksak att leka med när mamman och pappan fixar och renoverar.
Ja, inte någon speciell, önskad och efterlängtad.
Mer bara köpa en för köpandets skull.

Det tyckte inte mamman lät som någon bra idé.
Hellre då plocka fram lite tyg och tråd.
Skapa något eget.

Storasyster nappade på den idén, och så gjorde även lillebror.



Det är nämligen så att med en pysslande mamma och en pysslande storasyster så får man när man är 2½  testa att sy i riktigt tyg med vass nål om man bara vill och kan. Precis som man får bygga pärlplattor med små nabbipärlor så snart man inte stoppar pärlorna i munnen längre, även om det är långt kvar till den gyllene "ej för barn under tre år" gränsen.

Lillebror tröttande efter en ganska kort stund (men stacks sig faktiskt inte alls under hela tiden han sydde!)
Storasyster bara fortsatte och fortsatte att sy.




Några av storasysterns alster från dagen.
Kudden är till gose-katten Maja.
De andra sakerna likaså.

Stickfodral


Med nya stickor på intågande insåg jag att en vettig förvaring faktiskt kunde vara bra att ha.
En förvaring något mer strukturerad än "huller om buller" som det varit tidigare.
Ett stickfodral i storlek för strumpstickor och virknålar fick bli lösningen!
(de två par jumperstickor jag har får även fortsättningsvis stå tillsammans i sin blomvas)

Kändes bra att kunna göra något fint av den därr lilla biten svamptyg  jag hade kvar (köpt på Åhlens) och det röd/vita snöret som från början var tänkt till julpynt visade sig matcha flugsvamparna på tyget väldigt fint!

Nu när jag fått hem mina Knit Pro stickor inser jag dock att det behövs lite justeringar av facken för att det ska bli så där riktigt funktionellt som jag vill ha det - men på det hela taget är jag riktigt nöjd med mitt nya stickfodral!

Kjol till en prinsessa



Det bor en prinsessa här hos oss.

Mamman är dock inte så förtjust i butikernas utbud av syntetiska kreationer som knappt tål att tvättas upp för hand.
Istället fick ett av helgens projekt bli att förvandla den där gamla ärvda underkjolen och de, för ändamålet på second hand inhandlade gardinkapporna till en skapelse värdig en riktig prinsessa!

Material: Underkjol i storlek för en vuxen, två rosa gardinkappor med volang samt en bit resårband.

Hur: Underkjolen klipptes av till lämplig längd. Gardinkapporna syddes ihop (sömmen sitter mitt bak på kjolen) och nålades därefter fast längs överkanten på den kapade kjolen. Då gardinkappornas var längre än underkjolens omkrets fick de läggas lite snyggt omlott mitt fram. De båda lagren syddes ihop med raksöm längs öppningen upptill och kanten zick-zackades.
En kanal syddes i midjan och resårbandet träddes in.

Långt ifrån ett sömnadstekniskt mästerverk, men den är rosa, den är fluffig och den har massor av volanger!

Redo för julen...


Hela familjens julstrumpor hann trots allt bli klara innan julafton! *jippie*


Inte så traditionellt juliga kanske - men sydda för att matcha familjens olika medlemmar
Från vänter har vi;
Lillebrors strumpa Tyget är från början en gardin och bården kommer från en mycket söt liten duk. Bägge dessa och snedslåbandet är alla loppisfynd.

Storasysters strumpa Här kom en önskan om en rooosa strumpa - och visst ska väl storasyster få det! Nyköpt bomullsyg, toppat med bård från samma duk som bården på lillebrors strumpa och mörkbrunt zig-zag-band (loppisfynd)

Pappans strumpa Sydd i nyporducerat svamptyg från Åhlens och kantad med ett smalt snedslåband.
Stilrent och snyggt!

Mammans strumpa Detta tyg hör till mina skatter av oanvända vintage-tyger, och det var med viss vånda som jag tillsist vågade sätta saxen i den - och ja, jag är glad att jag gjorde det, för visst blev det en väldigt glad julstrumpa?!


(...och de verkade fungera också, strumporna, för på julaftonens morgon låg där faktiskt både en och annan liten julklapp i dem!)

Nyare inlägg
RSS 2.0