Metamorphosis

 

Den pärldekorerade kanten på min mammas sjal gav mig ett ypperligt tillfälle att testa olika sätt att fästa pärlor i stickningen! När du stickar pärlmuddar är ju det vanliga att du har pärlorna uppträdda på garnet och sedan mata fram dem allt eftersom du vill sticka in dem. När det, som här på en kant på en sjal, gäller pärlor som sitter mer utspridda, och som dessutom gärna får synas från bägge sidor, tycker jag att det passar bättre att fästa dem runt maskorna allt eftersom.

 

Hur man gör mer exakt tänker jag inte gå igenom här, för det har många andra före mig gjort så alldeles väldigt bra redan! Exempelvis här i den HÄR YouTubevideon där Laura Nelkin går igenom bägge de metoder jag använde mig av den här gången, att sticka fast pärlor med hjälp av tandtråd och med hjälp av virknål. Jag tänkte däremot recensera metoderna helt kort, för jag tycker att de har sina för och nackdelar bägge två!

Tandtråd/tråd - Ack så smidigt att ha alla pärlorna samlade på en tråd! Inget häll, inget dräll. Ja, jag kunde till och med sitta och sticka fast pärlor medans jag åkte buss! Jag köpte faktiskt just "super floss" enkomt för att ha till pärlorna, och den är onekligen smidig då "fluffet" håller pärlorna på plats, samtidigt som spetsen är lite styvare än vanlig tandtråd, men metoden för att få pärlorna på plats kan lika gärna användas om man har pärlorna på någon annan lite styvare tråd, ex. fiskelina eller smyckes wire. Nackdelen för mig var att jag för varje pärla behövde släppa själva stickningen för att peta pärlan på plats vilket gjorde att det tog längre tid än när jag använder virknål.

 

Virknål - En klassiker! Hemma vid köksbordet eller i soffan tycker jag att denna metod fungerar ypperligt! Med pärlorna i en liten skål eller liknande så kan jag i regel hålla i stickningen med ena handen samtidigt som jag använder andra handen för att få pärlan på plats på maskan, och det går också skapligt raskt! Den stora nackelden är ju att metoden i mitt tycke är rätt värdelös så snart jag ska iväg någonstans. Dels är virknålen sylvass, så den kräver i princip ett eget etui, och sen är ju spillrisken överhängande och för min del så känns det mer troligt att jag faktiskt skulle drälla ut alla pärlor än att jag inte skulle göra det om jag skulle få för mig att sätta mig att sticka fast pärlor på tåget/bussen eller ute på café.

 

Slutsats - Ja, att bägge varianterna har sina fördelar, och jag kommer även fortsättningsvis att använda mig av bägge varianterna, och välja den som passar bäst utifrån situation och tillfälle - för fler instickade pärlor kommer det garanterat att bli!

 

Prova gärna själv och se vilken variant som du föredrar!