Första advent
Första advent
Vörtlimpor har blivit bakade
Adventsgranen och adventsljusstakarna är på plats
Lampskärmarna har gett plats för adventsstjärnor
Julbonaderna har kommit upp på väggarna
(och julgardinerna kommer upp så snart det finns ringar till dem)
Barnen har bygt ihop sina änglaspel
Husets största pumpla har tagit plats i köksfönstret
Det börjar faktiskt kännas lite som jul
En bricka till advent
Jag fick lite oplanerat chansen att ta en tur på en av mina favoritloppisar.
En av sakerna som fick följa med hem var denna blommiga plåtbricka.
Tycker att den gör sig fint tillsammans med den blå vi har sedan tidigare.
Med allt det röda känns den så där lagomt julig också och kommer nog passa fint att kanske lägga upp värtlimpan eller pepparkakorna på?
Även Mirrekatten ville vara med...
Att sticka till någon mycket liten
Kan man locka ut en bäbis med en stickning?
Jag tänkte i alla fall försöka mig på att göra det.
Jag har nämligen en bäbis i min närhet som visst tycks trivas alldeles förträflfigt i sin nuvarande boning, trots att det nog borde vara lite trångt vid det här laget.
Hade inte tänkt börja på den här lilla koftan som jag skissade på i somras förrän det visat sig vad bäbisen är för en liten krabat, men om en stickstart kanske kan locka ut bäbisen lite snabbare, vad gör man då inte för sina vänner?
Bäbisen i fråga tycks nämligen inte alls vilja lyssna på sina föräldrars önskning, eller ens sin mors uppmaning om att det faktiskt är hög tid att komma ut i stora världen nu!
Så komsi komsi bäbisen!
Kom ut så vi får träffa dig!
Det finns en alladeles fantastisk familj med en underbar mamma och pappa som bara väntar på dig, just dig!
Late night snack
Återigen har jag blivit lurad av tidsoptimismen inom mig
Följden av detta blir sista-minuten-skrivande
Influerad av det kapitel jag sammanfattat ikväll
(om övervikt, bantning, ätstörningar och annat ätbeteende relaterat)
blev dagens kvällsfika blev en skål med popcorn
(och ett par koppar rött te med möjlk, som inte fastnade på bild)
Kanske inte en diet som rekommenderas, men det var gott...
Stickat: Glitter och glamour
Ännu ett plagg till storasysters julklappskollektion är färdig.
En riktigt glittrig och glammig kjol!
Garn: Broderigarn av ull med lurex i
(TUR att Barbie inte är så känslig för sticksiga kläder!)
Stickor: Strumpstickor 3mm
Mönster: Improviserat efter hand.
Resårstickat liv och slätstickad kjol med 7 omslag (jämt fördelade) på varje varv för att öka vidden
Guld och glitter är bra enligt storasyster.
Vida vippiga kjolar likaså.
Frågan är om klänningen skulle bli ÄNNU bättre med lite pärlor och paljetter också?
(Och precis som förra gången var det väldigt roligt att fota modellbilderna...)
Snö
Titta, titta, det är lite vitt på marken nu!
Skönt, för det där med regn i slutet av november (som det var igår) känns liksom inte rätt helt enkelt...
Grönskande gardiner
En del av en av våra vackra gardinlängder med träd.
Klara färger på kraftigt bomullsväv.
Loppisfyndade för flera år sedan men fortfarande ett av mina favorittyger.
Har även sett att det finns en variant med orangea löv.
Vore inte helt fel med en eller annan längd i den färgställningen också...
Så olika mål
Det har bakats bröd hos familjen Metamorphosis idag.
Lillebror bakade en nyskapande plogbil.
Mamman bakade något mer traditionella brytbröd.
Faschinerande hur sluteresultatet kan bli så olika trots att materialet (degen) var densamma!
Samma medel, så olika mål.
Tacksam för den tid jag lever i
Det finns mycket i den tid vi lever i nu som jag kan känna mig både skeptisk och kritisk mot, men samtidigt slås jag ibland av hur lyckligt lottad jag är att leva i den tid jag lever i.
När jag kom fram till denna sida i "Boken till dig" var en sån stund.
Blev plötsligt väldigt tacksam över det utbud och alternativ som finns idag när det gäller mensskydd!
Förrutom den uppsjö av engångsartiklar som man så ofta ser reklam för finns det nu så många bra alternativa lösningar att välja mellan!
Vi pratar mjuka fina bindor av tyg i brokadtyger, färggranna naturmaterial och med smarta konstruktioner och fina mönster och färger.
Eller för att inte tala om menskoppar! Så smarta och smidiga - och dessutom ett mycket ekonomiskt alternativ!
(VARFÖR fick jag inte redan om dem tidigare?!)
Näe, vissa fördelar finns det helt klart med att vara en del av 2000-talet...
"Boken av dig" av Kerstin Thorvall-Falk
Utgiven 1959 av Albert Bonniers förlag AB
Barbies nya kofta
Nu kommer Barbie vara väl rustad inför midvinterkylan i en värmande uppifrån och ned-kofta i ull!
Jag har siktet inställt på att ge bort en hel del hemmagjorda julklappar i år, och den här koftan kommer att vara ett av plaggen i det lilla set med hemsydda och hemstickade dockkläder som storasyster ska få i jullklapp.
Garn: Viking Superwash (vinst i Tant Koftas utlottning tidigare i höst)
Stickor: strumpstickor 3mm
Mönster: "Koftans Kofta"
Övrigt: loppisfyndad uddaknapp
Tycker ju att det är väldigt behändigt att sticka större koftor på det här sättet då man slipper montera, och på en minikofta som denna är det ju perfekt att slippa knöliga sömmar!
Inne hos HomeRiver såg jag hur Beas barnsligheter har en novemberutmaning "Använd det du har" - och där skulle ju faktiskt detta restgarnsprojekt kvala in fint.
(Såg när jag kikade in där att även Bea har stickat Barbiekläder så det fler dockor som kan se fram emot en välklädd vinter!)
Den här lilla koftan gav verkligen mersmak för att sticka dockkläder (perfekt om man vill göra något litet och fint som inte tar så lång tid) och en glittrande klänning i lurexgarn är redan påbörjad och flera plagg planerade för!
Tror att det nog skulle vara fint med en ganska utställd långkofta, kanske med huva eller stor krage på?
Kanske att den får en liten lurvig kant längst ned också?
Tja, vi får väl se vad det blir, men tills vidare, LOVA att inte skvallra för storasyster om vad hon ska få i julklapp!
(klicka på bilderna för att se dem i större format)
Behöver jag tillägga att det var väldigt roligt (ja kanske lite väl roligt?) att vara ute och fota modellbilderna på Barbie i sin nya kofta... *ler*
Muffins-mani!
Det fick bli en favorit i repris när storasyster bjöd in till kalas - nämligen att dekorera (och äta) muffins!
Kan helt klart rekomendera detta som kalasaktivitet om man har barn av den pyssligare sorten som gäster!
Det tar lite lagomt lång tid, hur man än dekorerar så blir det bra och rätt, och sen är det ju så mycket godare att fika ett muffins man själv har dekorerat!
Du behöver:
-Pysselsugna barn
-Många muffins
-Strössel i olika former och färger
-Glasyrer (den blå och den gröna glasyren gjordes av karamellfärg, pressad lime och florsocker. Den rosa glasyren gjordes av svartvinbärssaft och flosocker)
På storasysters kalas var det fritt fram att dekorera (nästan) hur många muffins man ville, och de muffins man dekorerat men inte orkade eller ville äta upp fick man istället ta med sig hem om man ville det!
Boken till dig
När man övertar en äldre fastighet med diverse uthus, lador och andra förvaringslokaler så är det, oavsett om det är genom arv eller köp, snarare en regel än ett undantag att det följer med diverse "annat" utöver den fasta egendomen.
Ibland suckar och svär man över bråten som är kvarlämnad, som när man snubblar över ÄNNU en härva balplast som tinat fram.
Vissa saker har man egentligen ingen som helst användning för, så som en seldon som passar en jättestor ardenner, men som känns som en del av gårdens historia och gärna får hänga kvar där i sitt hörn.
Och sen kan man ju faktiskt hitta saker som kan vara glädjande fynd!
(ja, beroende då på vad man tycker är intressant förståss...)
När jag stuvade om lite uppe på lon för någon vecka sedan passade jag på att titta igenom de högar med böcker som stod där. Det mesta var i mina ögon rätt ointressant, men sen hittade jag också denna bok.
"Boken till dig" skriven och illustrerad av Kerstin Thorvall-Falk.
Utgiven 1959.
En bok riktad till tonårsflickor.
Fylld med råd och tips (och en och annan pekpinne) med målet att ge svar på de frågor som en tonåring kan undra över "Och för att svaren ska bli vederhäftiga, har vi rådfrågat fackfolk inom olika områden."
Jag tycker ofta att den här typen av böcker mycket mer intressanta och säger mer om sin tid än vad historieböcker gör.
När de berättar om som förväntades av en ung kvinna så säger de samtidigt indirekt så mycket om hur samhället var då, när boken skrevs.
Ett litet smakprov...
Ibland suckar och svär man över bråten som är kvarlämnad, som när man snubblar över ÄNNU en härva balplast som tinat fram.
Vissa saker har man egentligen ingen som helst användning för, så som en seldon som passar en jättestor ardenner, men som känns som en del av gårdens historia och gärna får hänga kvar där i sitt hörn.
Och sen kan man ju faktiskt hitta saker som kan vara glädjande fynd!
(ja, beroende då på vad man tycker är intressant förståss...)
När jag stuvade om lite uppe på lon för någon vecka sedan passade jag på att titta igenom de högar med böcker som stod där. Det mesta var i mina ögon rätt ointressant, men sen hittade jag också denna bok.
"Boken till dig" skriven och illustrerad av Kerstin Thorvall-Falk.
Utgiven 1959.
En bok riktad till tonårsflickor.
Fylld med råd och tips (och en och annan pekpinne) med målet att ge svar på de frågor som en tonåring kan undra över "Och för att svaren ska bli vederhäftiga, har vi rådfrågat fackfolk inom olika områden."
Jag tycker ofta att den här typen av böcker mycket mer intressanta och säger mer om sin tid än vad historieböcker gör.
När de berättar om som förväntades av en ung kvinna så säger de samtidigt indirekt så mycket om hur samhället var då, när boken skrevs.
Ett litet smakprov...
Älvorna flyttar in
När storasyster fyller år kan det lätt bli så att det flyttar in en älva (eller fem?) i vårt hem...
En lugn stund...
Den är skön den här stunden på kvällen.
När middagen är avklarad och disken undandstuvad.
Storasyster och lillebror sitter och tittar på barnprogram.
Mamman sitter vid sin dator.
Pappan sträcker ut sin onda rygg.
En lugn stund innan det är dags för kvällsfika, tandborstning, sagoläsning.
Tid att tänka igenom packning och planer för morgondagen.
Tid för en kopp kaffe med mjölk, utan stress och måsten.
One big ball of yarn...
Det där med dansande råttor på borden när katten är borta är passé.
I går kväll var det mamman som nystade garn i köket medans barnen tittade på barnprogram!
Köpte en 220g(!) härva tvåtrådigt evilla-ullgarn vid besöket hos Marias garn.
Snyggt skiftande i olika röda toner, inte helt olik Körsbärskoftan faktiskt.
Att härvan var så pass stor passar helt perfekt då det är en STOR sjal jag vill ha.
En sån som verkligen går att svepa in sig i.
Insåg dock under nystandes gång hur STORT ett 220g nystan blir!
Ok, hade det varit frågan om ett ihåligt, fluffigt köpesnystan, visst.
Men nu är det frågan om ett tämligen kompakt, handnystat nystan...
Nystanet känns ju nästan som en handboll!?
Funderar dock lite på vilken modell det ska få bli på sjalen?
V-formad vill jag ha den, så mycket vet jag.
Lite sugen är jag allt på något snyggt, lite spetsstickat så där.
Dödergök har ju stickat vackra Ishbel-sjalar med tjusiga böjda snibbar.
Sen finns ju de där stiliga Revontuli-sjalarna, och Sillen har jag sett har stickat en Swallowtail-sjal som ju blev väldigt fin med de där virkade plupparna längs kanten... bara för att nämna några!
Men frågan är om jag kommer att lyckas ro i land ett sånt projekt?
Ja, om jag lyckas med det inom rimlig tid utan att ha svurit allt för många eder och förbannelser?
Eller ska det kanske få bli en av mina vanliga V-sjalar?
Då vet jag ju att jag inom en överskådlig framtid faktiskt kommer att sitta med en varm sjal över axlarna och inte med en trasslig garnhärva och alldeles för många gråa hår...
Frågan är då om det får bli en rakt igenom rätstickad sjal, eller om jag ska slänga mig med lite hålvarv och slätstickat också?
Kanske jag ska göra hålen längs mittlinjen lite mindre denna gången? Eller klura på om det går att få till så där snygga svängda snibbar som på Ishbel-sjalarna?
Metamorphosis-mamman klurar vidare....
About 220 gram of yarn makes one big ball of yarn!
My plan is to turn all this red evilla wool yarn into a quite big and very cosy shawl...
I just don´t know yet what kind of shawl?
Julpynt, here I come!
Ska vi, ska vi byta julpynt?
Ska vi byta julpynt med varann..?
MiA håller i trådarna för en julpynts-swap i år.
Ett alldels fantastiskt initiativ tycker jag!
Är du också intresserad, kika in på Mönsterarkivet, där hittar du information kring upplägget och även lite länkar till för inspiration!
Stickat: Pärlmuddar i alpaca
Har varit på födelsedagsfirande med rysk touch i helgen.
(Grattis igen och hoppas att revolutionens årsdag fortlöpte lagomt lugnt utan större skandaler!)
Presenten till det stora födelsedagsbarnet fick bli ett par hemstickade pärlmuddar i mörkbrun alpaca.
Mjuka och varma men med lite blänk på!
Kanske är det bara jag, men jag fick väldiga vuxen-vibbar, ja rent av lite tantvarning av att ge bort en sån present?
Är det dit jag kommit alltså?
Börjar tänka tillbaka lite, bara på den sista tiden så där...
Jag ställde undan mina converse för vintern när första snön föll.
Jag har flera gånger den senaste tiden gett bort hemstickat i present.
Jag kliver upp i ottan "för att det är skönt att komma igång på morgonen".
Jag byter recept och prata stickmönster på luncherna (INGET prat om vem som strulade med vem eller vilket stans bästa uteställe är just nu!)
Skor och kläder ska vara bekväma och praktiska och kvalitet framför kvantitet är ledorden.
Jag har sparat undan veckotidningar för mönstrens skull (kanske en Allers?)
Veckohandling går före spontanshopping.
...detta bara för att nämna några saker!
Nå, vad blir domen?
Hur vuxen har jag blivit?
Är det kanske rent av tid att omfamna och med stolthet lyfta fram tanten inom mig? *ler*
Muddar till mormor
Kan inte låta bli att visa ett litet smakprov för att jag tror att detta kan blir riktigt fint...
Underbart mjukt garn i silke och merinoull och pärlor (båda från Marias Garn) som ser ut att göra sig fantastiskt bra ihop!
Planen är ett par julklapps-pärlmuddar till min mormor.
Hon har inga sedan tidigare, men lät så glatt överraskad över att man kan ha något så där som både är vackert och värmande när jag visade mina muddar för henne att jag tycker att det passar bra att hon får ett par egna!
...och ni som läser min blogg och känner min mormor, lova att inte skvallra nu!
Turkosa brickan in action!
Lillebror gillar att rulla med glaskulor på våra plåtbrickor.
Förut var den blå med blommor favoriten, nu är den nya turkosa brickan hans förstaval.
Bricka och underlägg
Husets senaste loppisfynd.
Fina nyproducerad brickor av laminerat trä och snygga tyger i all ära, men de där traditionella runda plåtbrickorna med ganska höga kanter är helt klart de mest använda här hemma!
Förrutom att servera fika och mat med så brukar lillebror rulla med sina kulor på dem, de är bra att packa undan storasysters pysselprojekt på när köksbordets ska röjas när det är dags för mat och sist men inte minst - de går att stapla i varandra väldigt bra och tar därför ingen plats att förvara!
Grytunderlägg i mosaik är också en gammal favorit.
Fast det beror nog inte så mycket på det praktiskt med dem utan mest för att de är snygga... *ler*
Detta med en glatt orange blomma, lite guld-pyntad mosaik och turkos(!) fog är nog det snyggaste jag sett på länge!
Återbruk á la Gamla Stan
Att återbruk är bra är kännt sedan länge...
Hjärtan och prickar
Hjärtan och prickar.
Fina favoriter.
Kanske här i forma av inte helt nödvändiga saker, men saker som ändå används här hemma, och när de har fina fäger och mönster gör det vardagen lite gladare!
Omsalgspapper och bullformar från Lagerhaus.
Vaxduk (eller plastad bomull?) från Ohlssons tyger.
Märta flyger igen!
Ett av stoppen under dagarna i Stockholm var utställningen "Märta flyger igen!" på Liljevachs.
Har tyvärr inga bilder av någon av mattorna/vävarna (fotoförbjud) men det var mäktigt att gå genom salarna där väggarna var dekorerade med vackra, färgsprakande, stilrena, fantasifulla mattor och vävar, vävda i röllakan, rya, flossa och gobeläng.
Vissa formgivna av Märta Måås-Fjetterström själv, andra formgivna av konstnärer, dåtida och nutida.
Faschinerande att mötas av mönster och färger från tidigt 50-tal som likagärna skulle kunna vara skapade förra året, eller som vissa av Märta MFs designer från 20-talet som känns aktuella än i dag!
Spännande var det också att få möjligheten att se på när en av MMF: väverskor vävde på den vinnande mattan i tävlingen "Min märtamatta", tävlingen som vanns av Zakaria Ali Liban.
Det är först när man ser arbetet på så nära håll som man dels inser hur mycket arbete det är med en matta, och då framförallt med en rya eller en flossa (de där mattorna som är "luddiga" på rätsidan) och dels inser hur många olika kulörer som kombineras i varje lite knut för att ge den där exakt rätta nyansen och färgskiftningen i den färdiga mattan!
Kan rekomendera ett besök på utställningen, eller om du har svårt att åka dit, åtminstone ett besök på hemsidan!
Stickat: Valentina
NU kan jag tillsist visa bilder på sjalen som både har startats och avslutats i hemlighet.
Sjalen som är en systersjal (i dubbel bemärkelse) till v-sjalen Valborg.
Låt mig presentera, V-sjalen Valentina!
Garn: Tvåtrådigt ullgarn från Kauni och Kampes
Stickor: Samma långa Knitpro rundsticka nr 5 som tidigare v-sjalar
Mönster: Samma simpla men ack så smarta idé på mönster med en ökning i början på varje varv och ett omslag där på mitten men denna gången har jag varierat mellan räta och aviga varv för att förstärka randkänslan och även lagt in ett och annat hål varv där jag tyckt att det passat.
Har även stickat in små orangea pärlor lite huller om buller i de smala röda ränderna för att krydda sjalen lite extra, och sen så hann den små flätor längst ut i spetsarna också innan jag kände mig helt klar med den!
Nu bara håller jag tummarna att min syster gillar och trivs med sin nya födelsedagssjal och att den kommer att värma gott i vinter!
