Metamorphosis

Tänk ändå va...

Någon årskrönika kommer jag inte att bjuda på.
Känner inte riktigt att jag har ro och tid till det, vilket i och för sig kanske säger ett och annat om mitt år...

Nåväl - här siktar vi mot att avsluta detta år med att fylla vårt lilla hus med stora och små vänner. Vi ska umgås, äta gott tillsammans och sen så ska vi skicka upp Khom Loy lyktor för att tacka för det år som gått och välkomna det nya!

Gott nytt 2012 vill jag önska er alla som brukar kika in här hos mig!

Det ska bli ett fint år det!

Jag har en fin vän som generöst låtit oss både låna och ärva barnsaker och barnkläder som jag ville ge en present. Som tack för allt, men också för att hon är den hon är! Det var tänkt som en födelsedagspresent, men lite sjuka barn kom emellan och det fick bli en julklapp istället!

En klapp som dock aldrig fick något rim faktiskt...
Någon som har ett bra rim på tygbindor på lut?

Samma modell som de tyg-trosskydd jag sytt tidigare, men denna gång vändsydda, lite tjockare mellanlager för uppsugningens skull och stickningar på inlägget och längs kanten - ja, mer rejäla och välarbetade helt enkelt!

Material:
PUL på utsidan, fyllning av återbrukad  flanellfilt, KAM-knappar ditsatta med min älskade knapptång och en väldigt sött och somrig bomullsflanell från Sydilla på insidan.

Kanske att mönstret med alla blomsterälvor och aklejor är aningens för gulligulligt för mottagaren, men samtidigt så är det ju himla fint och jag tycker att det blev väldigt fina och glada tygbindor, och fina och glada saker är roligare att använda än tråkiga och fula!
Och man mår så mycket bättre om man har roligt, eller hur?!

"Med fotspår på lin
blir du så fin.
Så svep denna om din hals
när det bjuds upp till vals"

Mjo, på rimfronten finns kanske mer att önska - men sjalen blev, i alla fall i mitt tycke, betydligt bättre än rimmet tack och lov!

Mjukt linne pyntat med bollfrans, "tras-flätor", en bit spets och den där plisérade remsan jag veckade med en gaffel och med några tankvärda ord och yngsta barnbarnets fotavtryck som sista avslut.

Resultatet blev en mjuk och ganska sval sjal/halsduk.
En sjal som tål att anvädas och går finfint att tvätta i maskin som jag hoppas passar mottagaren bra!

"En marsma ska visst vara bra
så vi hoppas att du en sån vill ha.
Den sägs rymma allt en brodös behöver
utan risk att svämma över."

När jag såg Med nål och tråds inspirerande bilder på fina marsmor(?) kände jag direkt att en marsma vore en perfekt present till vår broderande mamma/mormor!

Min variant blev inte lika rikt utsmyckad som Med nål och tråds och kantbandet fick sys fast på snabbast möjliga sätt och blev väl inte lika prydligt som ett handsytt. Orsaken stavas T I D (eller snarare bristen av densamma?) men jag hoppas och tror att jag fick till en marsma med bibehållen funktion trots tidsbegränsningen?

Material:
Yttertyg av lin och foder av bomull.
Små bitar av kläde av ylle att fästa nålarna i.
Kantband av bomull och dekoration av textilfärg/tryck.

Lugnet lägrar sig efter de senaste dagarnaas firande, åkande, besökande och besök och vi hittar sakta tillbaka till våra egna rutiner.

Tänk ändå, det blev visst en jul även i år!
(Med röjt köksbord och allt!)

God jul till er alla!

Vårt köksbord på förmiddagen så här dan före dan före dopparedan.

Pratade med en vän igår om detta att det känns som att man aldrig hinner så mycket som man vill/borde/hade planerat. Hon gissade att hon nått en vändpunkt rent åldersmässigt. Att hon helt enkelt rör sig långsammare nu än för 5-10 år sedan.

Jag tror nog mer på teorin att med ökande ålder och barnantal så ökar också självklart-sysslorna. Sånt där som man som ung och ensamstående i högre grad kan välja om och när man ska göra. Tvätta/laga mat/ta en vända med damsugaren/få in ved/se till att djuren får mat/rastas/väcka barn/natta barn. Allt det där som nu bara ska göras.  Allt det som bara görs utan att man kanske reflekterar över att det faktiskt fortfarade tar lika lång tid att göra även om man gjort det så många gånger förr. Och när allt det som måste göras är klart finns där kanske inte så mycket tid över till det man också hade velat få gjort - och hips vips så är man där i känslan att man inte fått något gjort.

Vad tror ni?

Hittade den här kartan under inför-jul-undanstökningen här hemma.
Så ja, Välkommen hem till oss!

Så här bor vi.

Kanske inte helt skalenligt, men alla rum är med så när som på den lilla toaletten på nedervåningen!

Mitt i julandet så finns vardagen ju ändå kvar, men snart är det jullov!

Efter önskemål från bla. Solängel och en snabb bildgoogling på pastasorter och deras namn kommer här nu en liten beskrivning av hur man kan göra pastaänglar!

Till en ängel som de på bilderna behövs:

En bit tråd till hänge
En kikärta till huvud
En farfalle till vingar
En pipe rigate till kroppen
Två pipette rigate till armar (alltså två vanliga små makaroner)

+ lim (typ hobbylim eller trälim)

...eller också tar man sig en tur till pastahyllan, improviserar lite och ser om man hittar några andra pastavarianter som kan passa! För SÅ noga är det faktiskt inte. Det är trots allt bara pasta och pyssel vi pratar om!

Det är lite pill att limma ihop änlgarna, så därför tycker jag att man gott kan passa på att limma ihop många när man liks ska limma. Jag tycker även att det blir enklare/snabbare om man gör ett moment i taget istället för att göra en ängel åt gången. Då hinner limmet dessutom torka lite mellan momenten och man slipper trasslet med att ängeln trillar isär vid minsta lilla beröring.

Jag tog, om jag inte missminner mig, ordningen; öglan, limma fast kropp och ögla på vingarna, på med huvudet och till sist armarna. På så sätt låg ängeln stadigt när jag skulle limma fast armarna och huvudet hade vingarna att vila på när det skulle fast.

Låt torka ordentligt, och sen  - fritt fram att dekorera!

Med en lekfull ungkatt i huset och dessutom en nyfiken bäbis som kanske kan komma att vara lite mobil innan tjugondagen fick det bli en liiiten gran med trilla-ned-vänligt pynt i år och glasornamenten och pumlorna får stanna i sina lådor denna jul!



Pastaänglar är ett bra budgetpyssel tycker jag. De blir fina när de är klara, både stora och små klarar av att måla dem och blir det material över kan man de till middag. Dessutom smidiga att ha färdiglimmade, redo för målning så snart pysselandan faller på!

Julpyntsswapspyssel - försök säga det fort fem gånger!

Jag är ju med i Mönsterarkivets julpyntsswap i år och nu har det gått så pass många dagar sedan jag postade mina pynt att de bör ha hunnit fram till sina mottagare. Med andra ord så kan jag nu alltså våga mig på att visa bilder på det jag pysslade!

Fem små julstrumpor i linne.
Att hänga upp i julgranen kanske?
Eller hänga upp någonstans i hopp om att den ska innehålla en liten present där framåt juldagen?

Min pyssletid är tämligen begränsad numer och teknikvalet fick anpassas efter det. Att sy/sticka/virka allt för hand var därför bara att räkna bort i år och jag tackar min lyckliga stjärna att jag har en trogen symaskin som det bara är att gasa och köra med!
Både raksöm, zz och dekorsöm - tack och bock för det!

God pysslejul på er alla!

 
När dagarna är så korta är det tur att man kan tända ljus inne...

Vi har ju en bäbis här hemma som börjat äta annat än bröstmjölk och tidningspapper (ja, det sista var väl inte direkt planerat men små barn kan ha väldigt långa armar ibland) och då behövs det haklappar!

Gärna flera stycken.
Framför allt om bäbisen plockar i sig den mesta maten på egen hand.
(se bilden nedan)

Tre stycken blev det denna gången.
Modellen är samma som den jag sydde HÄR, dvs min egenknåpade med en ficka som liksom står ut lite av sig själv. Materialet  är olika typer av vaxduk/plastad bomull. Favoriten just nu är den med jultema, sydd av en liten loppisfyndad vaxdukslöpare som jag kände att jag bara måste ha men som jag inte funnit någon användning för, förrän nu då.

De kantband som fanns hemma räckte dock inte till knytband på alla så det fick bli nån slags improviserad knapplösning på två av dem, men det tycks funka det med!

Skånska pepparkakor - en mycket god idé!

Jag hör till en av dem som gärna bryter ned vanliga, tunna pepparkakor i filen och flingorna eller äter dem med  smör och ost på. Även om det kanske inte är så man ska äta dem. Förstå då hur glad jag blev när jag läste inne på Med nål och tråd om skånska pepparkakor som man kan äta med smör och ost! Jag hittade även samma recept i kokboken här hemma under namnet "Frukostpepparkakor" och där till och med rekommenderas de att ätas i fil eller med smör och ost på!

Detta måste ju bara testas - och ja, jag gillar dem!

Snabba att baka ut var de också! Bara att skära degrullen i skivor och lägga upp på plåten. Dock tycker jag nog fortfarande att det är roligare att baka de vanliga tunna med alla roliga former - men det kanske går med dessa också? Bara att man gör dem väldigt mycket tjockare?


Anna-dagen till ära tycker jag att den här burken passade extra bra!
Som en liten grattishälsning till alla er Annor där ute i cyberrymden!

This is how we do things around here - lite på en höft sådär...

Även om vagnen börjat användas lite mer så är det, liksom i somras sjalarna som används flitigast, både när vi är hemma och när vi är ute på vift. Är vi på tur in till stan eller till affären en sväng sitter bäbisen oftast på min mage. Då har bäbisen möjlighet att titta sig omkring men vi kan ändå prata med varandra väldigt lätt och jag har möjlighet att svepa min jacka om bäbisen när det är kallt.

När det är sovdags och vi är hemma och inne sitter bäbisen däremot oftast uppknuten på ryggen. Jag vet då exakt var jag har mitt bäbis och vad han gör och min bäbis har full koll på var han har mig och vad jag gör. Där på ryggen går det ofta bra att sitta när det är tråkiga saker som ska göras, typ hänga tvätt eller plocka disk.

När det är roligare saker som ska till att ske, som att steka pannkakor eller baka ut limpor tycker bäbisen att det är på tok för dålig sikt där bakifrån! Helst skulle bäbisen nog vilja stå själv på en pall där vid bänken, men med tanke på att bäbisen bara är ett halvår gammal ännu och utan minsta förvarning kan släppa taget falla som en fura så blir det istället till att sitta i ringsjalen på höften!

Full koll men på behörigt avstånd från heta stekpannor!

"Mamma, har jag ätit upp min macka?"

Bara för att det grå och lite vissna också kan vara vackert.

Nu är våra trollstavar klara - med blingstenar på så klart!

Precis som Iréne JB så följde vi Ynglas ypperliga beskrivning av hur man förvandlar penselskaft till finfina trollstavar med hjälp av lim och färg!

Några mycket väl använda, ja rentav utslitna penslar har nu fått en ny karriär - och vi kan nu trolla för glatta livet här hemma! Har för övrigt specialbeställt några vardagstrollformler från storasyster. Sånna där för att kunna få lite hjälp av magin till det tradigaste vardagsgörat, så som plocka i och ur diskmaskinen och att sprätta sömmar.

(sneglar mot köksbänken och håller tummarna för att de fungerar...)


Under arbetets gång, mitt i limningen...

Precis som nitsirk skrev, nu börjar den där hemliga tiden på året...

Ibland blir jag sugen att skita i hemlighållandet och bara blogga på som vanligt om det som pysslas här hemma - men nja, jag håller nog på traditionen även i år och låter julklapparna att vara lite hemliga...