Här firar vi födelsedag!
Här firar vi födelsedag idag!
Med specialsydd födelsedagspresent och kökstaket pimpat med vimpelgirlang, men mer om det senare! För stunden nöjer vi oss med att säga, Hipp Hipp Hurra till lillskrotet som vi firar på tvåårsdagen!
1,5 vecka rabarber
Växa som ogräs eller växa som rabarber?
Det är frågan...
Morsdag
Hurra för alla mammor!
Vi brukar ärligt talat inte göra något så där fantastiskt omvälvande festligt vare sig till fars- eller morsdag, men i år fick jag minsann både sovmorgon och ett hemsnickrat lock som passar till mina pallkragar, så nu har den ena blivit en liten drivbänk!
I drivbänken kan man nu hitta basilika och persilja som tidigare stått inne i köksfönstret, och jag hoppas på att det även ska komma upp både ruccola, plocksallad, rädisor och palsternacka vad det lider!
...och nu mamma, här kommer överraskningen som jag inte ville berätta om i telefon. Din morsdags-blomma från mig till dig blir en sibirisk pion! Jag grävde upp roten i höstas, och den ser ut att ha klarat vintern i kruka bra och är nu redo att krypa ned i jorden igen.
Den ser kanske inte mycket ut för världen just nu - men ge den några år och du har en praktfull planta!
Finally friday!
Vissa fredagar, så där efter en hektisk vecka som bara rullat på, så är det liksom extra skönt att det äntligen är fredag igen! Har optimistiskt nog haft med en stickning i packningen några dagar i hopp om att det kanske skulle ges utrymme till lite handarbetande, men icke. Har inte stickat en maska. Nåja, förr eller senare så borde ju lillskrotets restgarnsvantar bli klara. Är lite osäker bara på om det turkosa garnet kommer att räcka eller inte? Risken finns att det får bli väldigt omatchande tummar på de här vantarna...
Sent om sider så har även jag hittat till Stick With Us´s Podcast! Det är ju som att ha ett litet stickcafé hemma hos en själv faktiskt! Kan helt klart rekommenderas! Ska försöka passa på vid något tillfälle och lyssna mig bakåt genom deras sändningar...
Nu måste jag få skryta lite!
Nu måste jag bara få passa på att skryta lite!
Kolla bara vad storasyster virkat!
En Glad Krabat från Mia Bengtssons bok "Virka roliga amigurumis",
virkad av bomullsgarn från gömmorna här hemma.
Visst blev den fin?!?
Härligt dinglig i kroppen blev den också, och den har både en och flera gånger blivit kidnappad av lillskrotet som låtit den åka rutchkana och annat som Glada Krabater säkert tycker är skoj!
Själv fick jag bidra med en liten, liten kofta - stickad uppifrån och ned.
En pyttesnutt Drops Fabel, några knappar från samlingen (storasyster fick välja) lite stickning till kvällsfika och frukost och så var koftan klar!
Så här i en tid när jag ligger ständigt efter med allt, inget är klart och allt är påbörjat, så var det faktisk fasligt skönt att faktiskt blir KLAR med något! Att få se ett färdigt resultat som omväxling!
Varelserna barnen bestämt nog är kusiner, eller i alla fall besläktade på något sätt - Lillebrors köpta Kalikåkrabat Sigge och storasysters egenvirkade, ännu namnlösa, Glada Krabat.
...och så var det visst sommar helt plötsligt?!
Här går det undan. Nästan så att man inte hinner med. Senast i tisdags hade lillebror vinterhandskar på sig på morgonen när han skulle till skolan o det finns knappt några blad på träden - i dag springer vi barfota här hemma o ljumma vindar sveper kring oss. Det hade jag minsann inte trott för två veckor sedan när jag drog på lillskrotet ullkofta under jackan och raggsockor i skorna när han skulle gå ut!
Nu blommar skräpet!
Dumt nog så ligger vår enda rabatt just där det rasar som allra mest snö från taket, vilket gör att alla blommor kommer upp jättesent just där och allt är fortfarande platt och grått i hela rabatten...
Så vi har fått hjälpa blomstren lite på traven här hemma genom att pyssla några skrotblommor!
Med inspiration från de blommor
Maria/Jag blommar och
Med nål och tråd skapat har jag och storasyster klippt ut och byggt ihop blommor av diverse burkar och lock vi hittade hemma i återvinningslådan (ibland finns det fördelar med att inte vara så snabb på att tömma den!) och sen toppat dem med gamla loppisfyndade kakformar. Här fick fastfästningen ske på allra enklaste vis, vi slog en spik rakt igenom och stack ned den i toppen på en bambupinne helt enkelt.
Vi har valt att använda både plåt och plast i våra blommor. Dels tillät plaslocken oss att göra stoooora blommor, och dels så hade de sin fördel då de går att klippa i med en vanlig sax utan risk att man skär sig på vassa kanter och så. Några plåtlommor blev det också, och jag tycker nog ändå att de är roligare att göra, även om det är lite mer omständigt!
Men mamma...
"Men mamma, jag tycker faktiskt att du ska göra klart
det du håller på med innan du börjar med något nytt"
Det var vad jag fick höra när jag sneglade mot Owls mönstret efter en snabb-genomgång av UFO-samlingen. Förrutom div. småprojekt (som inte räknas här) hittade jag två ofärdiga tröjor och en halvfärdig kofta, så jo, något ligger det väl i storasysters uttalande....
Vi enades i en kompromiss,att jag stickar klart den bruna och den rosa tröjan innan jag lägger upp för min Owls, men den där grönrandiga koftan som redan legat orörd i två år får nog ligga ännu en tid.
Friday fun!
Ett imponerande garnköp
Ja, det imponerande i det här köpet ligger egentligen inte i vad jag KÖPT utan snarare i vada jag INTE köpt. Jag har alltså lyckats med konststycket att trots rea på en massa Drops-garner och andra frestande garner och erbjudanden bara köpa just det garn jag gick till affären för att köpa.
Den ni! Inte illa va?!
Målet med besöket i garnbutiken var att köpa garn till en
Owls till mig själv. Jag har varit sugen på att sticka en i flera år. Först blev det inte av för att jag faktiskt inte var nog bra på att sticka, och sen blev det helt enkelt inte av - men nu så, efter att ha frestats av
Irénes och
Amandas alla uggletröjor är det tillsist dags att sticka ugglor även för mig!
Valet föll på detta lite dimmigt grå-turkosa garnet,vilket lyckligtvis visade sig passa fin fint till de loppisfyndade knapparna jag köpt just med tanke på att använda till uggleögon på en Owls!
Nu är det förresten också officiellt att
Kamilla och
Clara släpper en stickbok tillsammans nu till hösten! Tjoho för det!
Vad gömmer sig i dina anteckningsböcker?
Jag gillar anteckningsböcker!
Oj, så jag gillar anteckningsböcker!
Vilken typ jag föredragit och hur jag använt mig av dem har under årens lopp. Stora och små. Inbundna eller med ringpärm. Billigt enkla eller påkostad. Som rena dagböcker eller som antecknings/skissbok. I perioder har jag skissat och tecknat i min dagbok, under andra perioder har jag gjort dagboksanteckningar i min skissbok.
I dagsläget har jag tre "aktiva" böcker.
Den röda i mitten fungerar som någon form av dagbok/tidsbok, där jag med ojämna mellanrum gör noteringar från mitt liv. Vad som rör sig i mitt huvud. Hur jag upplever min omvärld. Mina tankar och känslor här och nu.
Den vita med hjärtan är min "projektbok" där jag klottrar ned maskantal, stickfasthet, garner och sticknummer för mina egna små projekt. Faktiskt är det väldigt skönt att ha allt samlat, för minnet är kort och det har hänt mer än en gång att jag gått tillbaka och kollat vilka stickor det nu var jag använde för att få stickfastheten just så där lagom, varken för lös eller för hård!
Den gula tillsist, nu pimpad i den stil mina anteckningsböcker hade i mina tidiga tonår, är ursprungligen en vinst från en utlottning som
Kamilla hade för några år sedan. Den har rutiga blad i sig och är den bok där jag plitar ned små mönster att sticka på pärlmuddar, eller kanske att de kan få pryda en tröjärm, en mössa eller en koftficka en vacker dag?
Hur är ditt förhållande till anteckningsböcker?
Vad döljer sig bakom dess pärmar?
En segdragen vår
Maken till segdragen vår har jag då inte varit med om!
Och då tänker jag inte främst på den där ute, där de sista snöhögarna just tinat bort, allt är gråbrunt och vi så här i första veckan i maj bara har EN blommande krokus ute på gården. Jag tänker på alla dessa sjukor som vi betar av, en efter en! Inga allvarliga saker som tur är. Bara vanliga infektioner med feber, snuva och ont i halsen, men ändå!
Efter dag jagvetintevilkeniordningen hemma med febriga barn och ännu ett obligatoriskt moment/viktigt möte missat trots tappra försök med pusslande med tider och vab-dagar av oss föräldrar börjar detta med "en lugn dag hemma tillsammans" tappa charmen lite...
