Ett tidspaket
(det kanske syns dåligt, men sigillet på paketet är stämplat med en 50 öring från 1999)
Ett tidspaket
Den första januari år 2000 packade jag och en vän ihop var sitt tidspaket.
Ikväll är det dags för oss att öppna våra paket.
Vi hade firat nyåren i en liten stuga tillsammans med några kompisar.
Det var levande ljus och vedeldad spis.
På säkert avstånd ifrån den omtalade millennium-boomen där alla datorer skulle kollapsa.
Det där paketet fick mig att börja tänka tillbaka.
Tänka tillbaka på detta 00-tal som strax är till ända.
Så mycket som har hänt.
Alla de fina, helt fantastiska stunderna.
De tunga stunderna.
Stunder av vilset sökande.
Livsavgörande beslut.
Val.
10 år.
2 barn.
10 flyttar.
6 olika typer av jobb/tjänster.
Sissådär 3-4 olika utbildningar som avslutats, pågått eller påbörjats.
Kanske inte är så konstigt ändå att jag kännt mig lite matt vissa stunder?
Att tid och ork tyvärr inte riktigt räckt till att hålla kontakten med alla gamla vänner och bekanta?
Kommer inte längre ihåg vad jag skrev, där för snart 10 år sedan.
Vad jag la ned i det paketet.
Det ska bli spännande att ta del av den jag var då.
Vilka tankar och drömmar jag hade.
Vad jag trodde att framtiden skulle bära med sig.
Var i livet jag trodde att jag skulle vara nu, 10 år senare.
Julkvällar
Jag vet att många tycker att julen är slut och avklarad redan på annandagen.
Men varför jäkta över något som är så fint och trevligt?
Jag tycker bara att det är så sköna, de här julkvällarna.
Trivs så bra med att sitta där i soffan och titta på julgranen.
Fika lite, sticka lite.
Kanske titta lite på tv.
Det blev en glittrig-glas-gran i år.
Lite glitter, någon liten girlang och några favoritpynt, och sen mest bara glasprydnader.
Runda pumlor, olika figurer och mina favoriter - fåglarna!
Jag vet inte om granen kommer att få stå kvar ända till tjugondagen, men ett tag till vill jag allt behålla den.
Gott nytt år på er!
Detta med tid
Så många idéer
Så mycket jag vill göra
Så lite tid till det dock
Eller snarare så mycket annat som är mer brådskande
Annat som måste prioriteras
Hur ska nu detta kunna lösas?
Pågående stickprojekt
Så mycket jag vill göra
Så lite tid till det dock
Eller snarare så mycket annat som är mer brådskande
Annat som måste prioriteras
Hur ska nu detta kunna lösas?
Pågående stickprojekt
Frivillig enkelhet
Snavade över det är begreppet när jag kikade in på Ann-Christin Gramming blogg Köpstoppsbloggen och såg klippet där hon intervjuas i Nyhetsmorgon på tv4 om köpstopp och medveten konsumtion.
Köpstopp gillar jag i teorin, men inser att jag nu inte har motivationen att genomföra det i praktiken (kanske delvis för att det är svårt att motivera hantverksmaterial som absolut nödvändigt även om skapande är otroligt viktigt för min välmående?) men detta med frivillig enkelhet hade en klang i sig som jag fastnade för.
Det begreppet, liksom medveten konsumtion tycker jag, istället för att ge pekpinnar och restriktioner visar på den makt som vi faktiskt har som enskilda individer genom att välja vad, hur och om vi vill konsumera.
Det känns bra.
Att vi kan påverka även med små medel.
Att vi har ett val.
Vi kan som både Fale Artur och HomeRiver skriver välja mat som leder till ett hållbart jordbruk.
Vi behöver inte konsumera bara för att vi bli bombarderad med reklam som vill få oss att göra det.
Vi kan välja och vi kan prioritera.
Vi kan göra val som ger våra medmänniskor en bättre vardag.
Det finns alternativ.
Frost
Det är höst nu, ja nästan vinter.
Det råder inga tvivel längre.
Du känner det i luften.
Du ser det på ljuset.
Även när det är som varmast är det fortfarande kallt.
Jag tar på mig yllevantar när jag går ut.
Försöker se det vackra i det kalla.
Se det mysiga i det mörka.
Ibland går det bra.
Ibland vill jag bara gå i ide och vakna lagomt till den första vårdagen.
Den där dagen när vindarna åter är ljumma.
Dagen när allt börjar vaknar och livet återvänder.
För att få det att kännas lite bättre tar jag på mig en extra tröja, sveper sjalen lite tätare om mig.
Jag går ut, vänder mig mot solen och blundar.
Så där som lillebror brukar göra.
På kvällen värmer jag glögg och tänder små lampor .
Vi sitter tillsammans och gör planer om julmat och firande.
Jag funderar på roliga pyssel att göra.
Då känns det lite varmare.
Inte längre lika mörkt och kallt.
Pysseltankar
Det är så roligt att prova på nya saker!
Det går bara inte att komma ifrån!
Ge sig ut på lite okända stigar.
Testa.
Treva lite.
Misslyckas en aning.
Justera lite (repa upp i vissa fall)
Testa igen.
Det spelar egentligen ingen roll vad det gäller.
Bara detta att jag får lära mig något jag inte kunde tidigare ger mig en skön kick!
Allra roligast är det nog de gånger jag vågar mig på något jag tidigare räknat bort som alltför avancerat och komplicerar - och inser att jag faktistk klarar av det!
(Om än på en mycket basal nivå till att börja med... men lite av charmen är ju faktiskt att det alltid finns mer att lära!)
Har snart kommit halvvägs på helgens första mudd.
Valet föll på svart alpaca och pärlor.
Traditionell modell med eget pärlmönster.
Ska bli spännande att se hur det tar sig ut!
...men inte måste väl muddar vara helt lika?
Inte när man test-stickar ett par till sig själv?
(Är nämligen sugen på att testa ett till pärlmönster istället för att sticka samma igen...)
Luktärt
Luktärten blommar
Äntligen
Var osäker om jag överhuvudtaget skulle få se den i blom innan en frostnatt skulle sätta in nådastöten
Lite melankoliskt att vara i den tid av året när så mycket handlar om att ta till vara
Ta till vara på frukter och bär
Ta till vara på de vackraste blommorna innan frosten tar dem
Lite fint samtidigt
Som en påminnelse om att stanna upp
Att ta vara på den tid vi har tillsammans
Jag och min farfar
För fina minnens skull
Som en påminnelse att ta hand om och uppskatta de som fortfarande är hos oss
Att minnas...
Porslinsballerinorna har stått hemma hos min farfar och hans fru
Älskade att titta på dem när jag var liten
Sedan flera år bor de hos mig, i tryggt förvar i en kartong
Insvepta i silkes papper
Jag tar fram dem ibland för att minnas
Som nu ikväll
Den här våren och sommaren har varit hård mot våra äldre...
Ett mörker i mitt hjärta
Mitt i all glädje finns också ett mörker
Fick veta ikväll att min farfar somnat in
Hans kropp orkade inte längre
Hoppas att du har det bra där du nu är
Slippa smärta och oro
Önskar att det inte varit så länge sedan vi senast sågs
Vi minns dig, du är saknad
Fick veta ikväll att min farfar somnat in
Hans kropp orkade inte längre
Hoppas att du har det bra där du nu är
Slippa smärta och oro
Önskar att det inte varit så länge sedan vi senast sågs
Vi minns dig, du är saknad
Bluff och båg?
Har den senaste tiden både hört och läst om fenomenet med bluff-bloggar.
Bloggar för att göra reklam för något.
Bloggar där skribenten utger sig för att vara en kändis och sedan avslöjas.
Bloggar som utger sig för att vara sanna men sen snarare visar sig vara en form av dagligen uppdaterad skönlitteratur.
Det fick mig att börja fundera...
Var sätter vi gränsen för vad som är sanning?
När kan vi kalla oss helt sanningsenliga?
Är det inte så att tillockmed den mest sanningsenlige bloggaren för varje inlägg denne skriver också väljer att inte skriva något?
Undanhåller valda delar av sanningen.
Väljer att visa upp en friserad bild av verkligheten.
Vi kan förfasa oss över att allt man finner på nätet inte är helt sant (!?!)
Att man inte alltid får läsa hela sanningen.
Eller så kan vi, nu något mindre blåögda, fortsätta läsa och roas.
Eller kanske ska vi alla skapa var sin fiktiv karaktär som får leva sitt eget liv?
En fiktiv person som vågar göra allt det där vi aldrig vågar själva?
Valet är vårt.
Vad känns mest lockande för dig?
06.30
10.30
Valda sanningar från min dag...
En dag som idag
Vännen HomeRiver har varit på syfestival, och jo lite avis är jag nog, men en dag som idag känns det ändå helt ok att vara hemma också.
En dag när solen värmer och man riktigt hör hur snön smälter.
En dag när vi kör igång med det där renoveringsprojektet som vi pratat om så länge.
En dag när några små smala krokusknoppar äntligen kan ses sticka fram.
En dag när vi ser vårens första nässelfjäril.
En dag när världen med ens känns lite vänligare.
Till minne...
Vi vet att den dagen kommer, när tiden hinner ikapp oss
När det sista andetaget skall tas
Vi vet att den är ofrånkomligt, att ingen slipper undan
Ibland kommer den dagen plötsligt, helt utan förvarning
Ibland är den väntad
Tomrummet och saknaden är dock alltid lika stor
När det sista andetaget skall tas
Vi vet att den är ofrånkomligt, att ingen slipper undan
Ibland kommer den dagen plötsligt, helt utan förvarning
Ibland är den väntad
Tomrummet och saknaden är dock alltid lika stor
Glada bilar
Lillebror får syn på den lilla Brio-gubben i fönstret.
"Jag tycker inte om arga gubbar" säger lillebror lite bekymrat.
Mamman undrar då vad han tycker om.
"Bilar!" kommer det snabbt till svar.
"De är bara glada!" säger lillebror sen och spricker upp i ett leende.
Mamman, som under åren hunnit funderat åtminstone lite grand på detta med genus, fnyst skeptiskt åt begrepp som "pojk- och flickleksaker" och "pojk- och flickfärger", hon ler hon också.
Lillebror tycker om bilar.
Han väljer oftast bilarna framför de andra leksakerna.
Det är bilarna han ger olika roller, olika röster.
Låter dem diskutera sinsemellan, lösa problem tillsammans.
Men det är inte för att han är en pojke som han tycker om bilar.
Han tycker om bilar för att de är glada.
Vardagslyx är...
Att få sitta ute på förstu-trappan och plugga med en kopp kaffe bredvid sig, just en sån här dag när vårvintersolen skiner som bäst!
...och ja, det är ju trevligt med sällskap också! (iaf så länge sällskapet inte sätter/lägger sig på boken man försöker läsa)
...och ja, det är ju trevligt med sällskap också! (iaf så länge sällskapet inte sätter/lägger sig på boken man försöker läsa)
I väntan på påsken...
Kombinationen av några lediga dagar att bara vara och umgås i kombination med god mat och (för det mesta) skönt vårvinterväder utan alltför mycket krav och måsten gör påsken till en trevlig tid och jag har börjat gilla påsken som högtid allt mer de senaste åren.
Vintern har, efter 1½ vecka med förkylning och mulet väder, börjat stå mig smått upp ihalsen så jag kikade här om dagen i min kalender om det inte snart är dags att ta fram lite påskpynt eller åtminstone ta in lite påskris och klä med fina fjädrar...men icke! Det är mer än TVÅ månader till påsk, och därmed inte dags för ens det minsta lilla påskpynt än på flera veckor... *suck*
Som tur är var det iaf strålande sol idag och det känns åter igen rätt ok med vinter, och snön jo, den är ok den med, så länge den gnistrar och glimmar så som den gjorde idag - och i väntan på påsktuppar får vi glädjas av denna vackra pippi på vår köksvägg!
Med en enkel tulipan...
...eller tja, varför inte en hel bukett på födelsedagen?!?
Eller som tack till alla fina vänner som finns där, redo att ställa upp när det behövs!
Trots att detta års upplaga av födelsedagen (och dagarna innan och antagligen efter också) haft ett ofrivilligt och oplanerat feber-tema, toppat med lite hosta och snuva, med sjuka barn och en småruggig mamma som följd, så känns det, efter lite födelsedagsfika och paket och upplyftande sms och kort, faktiskt som en födelsedag trots allt!
Har bland annat fått en ny rolig leksak i födelsedagspresent av pappan i familjen, nämligen en alldeles egen lamineringsapparat! *yay*
...återkommer med bildbevis när jag hunnit leka lite med den! ;-)
En dröm om sommaren...
Visst är det roligt med snöhögar för barnen att klättra i
Visst är det vacker med vita vidder så långt ögat ser
Skare och nysnö, gnistrande stjärnor mot en svart himmel
Men jag kan ändå inte låta bli att längta efter barfota-dagar
Att sitta på trappan med en kopp kaffe i handen i morgonsolens sken
Lekande barn med fötter gröna av gräs och solbruna ansikten
Ljusa nätter och ljusa dagar
Ett nytt år...
Där sitter de, tätt, tätt i tusental
Inborrade som kaststjärnor av is i bryggstugans vägg
Gistrande, glimmande
Förförande vackra
Jag tror detta kommer att bli ett bra år
Juldagsmorgon
Jag vet faktiskt inte riktigt vad som egentligen är mysigast?
Kvällen före julafton? Med sista julstöket, rimstuga på radion och pyntandet av granen.
Julaftonen? Med god mat och firande tillsammans med nära och kära. Med hägrande paket under granen och julklapps-öppning på kvällen.
Eller är det kanske juldagens morgon och förmiddag? När man får ta det riktigt, riktigt lugnt och barnen för första gången i lugn och ro får leka med sina julklappar.
... det är nog nästan så att jag röstar för det sistnämnda!
