Metamorphosis

Solen sken, bäbisen sov.
Lillebror och storasyster var för stunden såta vänner.
Disken skulle garnaterat inte smita ifrån mig även om jag lämnade den obevakad för en liten stund...

Vissa ögonblick är lite mer magiska än andra och jag känner mig så lyckligt lottad de gånger jag får vara med om en av dessa magiska små stunder - som den när bäbisen kröp fram och djupt koncentrerad försökte plocka upp den där ljusstrimman som letat sig in på hallgolvet.

Ja, dela gärna med dig av dina egna vårtecken!
För krokusar och nässelfjärilar i all ära, det är nog ändå de där personliga vårtecknen som är de roligaste!

Väljer du plötsligt att använda en viss tröja?
Blir du sugen på en viss maträtt?
Ja vad är det som visar att det blivit vår för dig?

Här kan vi se att det är vår på alla skor och kläder i hallen! Jisses vilka mängder det blir när alla har både vinterkläder och vinterkläder framme! Och alla dessa skor dessutom - från vinterkängor vidare till stövlar och promenadskor. (Fast snart är det kanske varmt nog för att packa undan de vintrigaste kläderna och skorna? Jag hoppas  på det!)

Ett annat vårtecken är att vår konsumtion av kattströ minskar drastiskt når det börjar bli vår och katterna väljer att vara ute allt mer!

Och nu när det äntligen går att torka tvätt ute igen så har tygblöjorna fått komma fram igen efter att ha varit undanstuvade under vintern!

Och det faktum att de stora barnen helt på eget initiativ väljer att gå ut både en och två gånger på en dag, något som skulle vara i princip otänkbart under vintern - det känns ju som ett vårtecken om något!

Jag var ju med i en design-tävling hos Ooibeest.nl - och vet ni vad?!

JAG VANN!

Och nu, efter förhandsbeställningar och avslutande justeringar av färgerna finns bärsjalen Girasol Metamorphosis att beställa! 
Dels hos Ooibeest.nl och även hos Pax baby i USA!
Hur fräckt är inte det?!

Att en sjal jag designat inte bara kommer att bära små svenska och europeiska barn utan även amerikanska!

Nu väntar bara det långa (nåja, sex veckor ungefär) väntan på att sjalarna ska vävas upp innan vi kan se hur resultatet faktiskt blev... 


Min skiss, nu är färgerna något lite justerade...

Till alla er som går och funderar på om inte en mycoplasmainfektion vore något att satsa på kan jag bara säga - släpp den tanken pronto!

Visst, du kan ha turen att bara få lite feber och hosta som ger med sig efter någon vecka, men du kan också få hög feber i många dagar och kanske lunginflamation på det också och på grund av allt detta få spendera ett par dygn på sjukhus med syrgas och vätskedropp och sen avsluta hela cirkusen med att knapra antibiotika.

Det kan även bli så att du en eller ett par veckor senare, när du egentligen är "frisk" fortfarande har ungefär samma ork och flås som en gammal storrökare vilket gör det svårt att fungera riktigt bra vare sig som förälder, partner eller något annat.
 
Så som som sagt var - funderar du på mycoplasma?
Tänk om och satsa på något annat!

Nejdå, jag har inte slutat blogga.
Inte heller har jag blivit kidnappad av marsianer.

Däremot har vi varit sjuka här hemma om vart annat och har under de senaste veckorna nog fyllt detta års kvot av sjukvårdskontakter med råge. Att påstå att vi är friska nu är väl lite att ta i - men vi är i alla fall hemma allesammans nu så det ser äntligen ut att gå åt rätt håll!

Det är gånger som dessa det är guld värt med vänner och familj som kan hjälpa till att skjutsa, handla, repa bilen och annat som behövs och underlättar så fantastiskt mycket när allt skiter sig - Tack alla!

Jag hittade en bärsjals-desig-tävling hos Ooiebeest precis före nyår som jag skickade in bidrag till och nu är det dags för omröstning!  Tyvärr tycks det ha blivit något galet med den där web-röstningen så röster på vissa av bidragen (där i bland mitt, Ontwerp 30) aldrig registreras.

Istället får man lov att maila in sin röst till [email protected]

Onödigt omständigt när ett litet klick borde räcka?

Absolut!

Men om du gillar min regnbågsvariant och känner att du har tid och lust så får du gärna maila in en röst på Ontwerp 30 för jag tycker att det vore väldigt roligt om min design fick en chans att kanske bli uppvävd!

(röstningen pågår januari månad ut)

Tänk ändå, det blev visst en jul även i år!
(Med röjt köksbord och allt!)

God jul till er alla!

Hittade den här kartan under inför-jul-undanstökningen här hemma.
Så ja, Välkommen hem till oss!

Så här bor vi.

Kanske inte helt skalenligt, men alla rum är med så när som på den lilla toaletten på nedervåningen!

Med en lekfull ungkatt i huset och dessutom en nyfiken bäbis som kanske kan komma att vara lite mobil innan tjugondagen fick det bli en liiiten gran med trilla-ned-vänligt pynt i år och glasornamenten och pumlorna får stanna i sina lådor denna jul!



Pastaänglar är ett bra budgetpyssel tycker jag. De blir fina när de är klara, både stora och små klarar av att måla dem och blir det material över kan man de till middag. Dessutom smidiga att ha färdiglimmade, redo för målning så snart pysselandan faller på!

 
När dagarna är så korta är det tur att man kan tända ljus inne...

Bara för att det grå och lite vissna också kan vara vackert.

Det har varit en så där dag idag när det aldrig blivit riktigt ljust.
När allt har legat innbäddat i dimma. Vitt och fuktigt.

En sån där dag som bäst hade spenderats i soffan, gömd under en filt, med en stickning i händerna och en kopp te inom armlängds avstånd men som hittills varken innehållit soff-slappande eller stickning, eller te heller för den delen. Som tur är så är ju dagen inte slut riktigt ännu.

Det känns som att hösten har varit rätt snäll hitills.
Mild och fin.
Hög luft.
Krasande is på vattenpölarna.
Mysig stunder med tända ljus.

Men ändå, det blir allt svårare att gilla hösten i takt med att de fina färgerna försvinner och det blir allt mörkare, det ska erkännas...

(varm och go bäbis klädd i ullfrottéoverall från Janus)

"Men, var är mina ullkläder?!"
Det hörde jag lillebror utbrista i lätt frustrerad ton när han skulle byta om från pyjamas till dagkläder här om dagen. Näst efter att få skrota runt i pyjamas hela dagen är nämligen ullkläderna hans favoriter just nu. "Mjukisar" (plysch/velour) kan gå an, men ull är bäst.

Framför allt de dagar när det är lite kyligt.

Och jag förstår honom.

Ull är bra.
Även tunna ullplagg värmer gott men samtidigt är de skönt luftiga.
Och ullkläder kan värma även om de blivit lite fuktiga.
Det är bra.

Så nu är vi officiellt två ullnördar här hemma.
Jag och lillebror.
Kanske att bäbisen är en ullnörd på tillväxt också?

(Den mer varmblodiga storasystern tycker dock att de vanliga, tunna bomullskläderna räcker fint även nu när det blivit kyligare och jag och lillebror redan flyttat in i ullsockorna - men ullvantarna brukar i alla fall vara uppskattade under smällkalla vintern)

Mammagumman (som driver butiken Kokobello där bäbisens ulloverall är köpt) har skrivit ett bra info-inlägg där hon reder ut begreppen kring detta med ull.

Nästan klar stickning och nystartad stickning.
Och så bäbisens version av att ta hand om en räkning.

Såpbubblor.
Som regnbågsskimrande pärlor svävande i eftermiddagssolen.

I min strävan att tycka lite bättre om hösten begav vi oss ut på promenad. Vi tittade på hur de gula löven mötte den o så blå himlen.


Vi hittade vackra röda nypon som glänste i solen.


Vi hittade en liten glänta där solljuset silades genom grenarna ovanför.


Vi fick se att i höstsol, då är även vattenpölar vackra.


Mitt promenadsällskap, väl inbäddad i sjal innanför min kofta.

Bäbisens kofta, det är den fjuniga lilla koftan i alpaca som stickades i våras. Det är fasligt smidigt med huvförsedda koftor till burna bäbisar har jag insett. Varmt och gott och garanterat dragfritt bak i nacken på dem, så i efterhand är jag väldigt glad att jag tog mig tid att sticka den där huvan, med svans och allt!

Lite kort i ärmarna numer visserligen, men tack vare att stickat är så mjukt och stretchigt så passar den ändå rätt bra.