Små möten i vardagen eller "learning by doing"
Fick en oväntad, oplanerad, och ja, oönskad paus i vardagen idag.
Bilen blev överhettad på väg in till stan, vilket kanske kan te sig lite ironiskt då det var -20 ute, men inte alls var den start på dagen jag hade tänkt mig...
Trodde först att jag skulle kunna ta mig till närmaste mack eller så, men när jag stannade bilen och kikade under motorhuven och det både pyste, rök och luktade kontstigt tog jag det som ett tecken på att den bilen varken ville eller borde köra ens en meter till just då!
Efter lite tittande i boken och en till titt under huven konstaterade jag att det kanske, kanske inte var något konstigare än att det var för lite kylarvätska som var orsaken till överhettningen.
Jag fick helt enkelt ringan till pappan i den metamorphosiska familjen och be honom göra en paus i arbetet och komma med kylarvätska till mig där jag stod ute längs vägen.
Medans jag stod där och väntade svängde en man i en gammal merca med släpvagn påkopplad in på parkeringsfickan där jag stod.
Ja hejade på honom.
(Trots allt var vi ju på något sätt nästan grannar där vi nu delade samma parkeringsficka)
-En hen han håll på å frys han, sa han och pekade mot sin bil.
-De är miljödiseln vet du. De e ju nåt vegetabiliskt i den, som drar åt sig vatten, som frys.
-Har du också problem? frågade han sen och pekade mot min bil.
-Jo svarade jag. Motorn blev visst för varm. Lite för lite kylarvätska tror jag. Jag står precis och väntar på att få hit lite mer så att jag kan fylla på.
-Jaha, sa han och efter en förklaring om att han skulle och tanka nu, för tanken ligger ju under jord där det är nollgradigt, och då går det ju bra, så åkte han vidare.
En stund senare kom så min specialleverans med kylarvätska.
Det gjorde visst susen för bilen blev nöjd och sval och jag kunde köra vidare.
Note to self: Kolla vätskorna i bilen lite oftare, inte bara när varningslampor börjar lysa och varningssignaler börjar ljuda!
Kom även ihåg att köp spolarvätska. Upptäckte nämligen under stunden jag studerade motorrummet att även den behöver fyllas på...
Bilen blev överhettad på väg in till stan, vilket kanske kan te sig lite ironiskt då det var -20 ute, men inte alls var den start på dagen jag hade tänkt mig...
Trodde först att jag skulle kunna ta mig till närmaste mack eller så, men när jag stannade bilen och kikade under motorhuven och det både pyste, rök och luktade kontstigt tog jag det som ett tecken på att den bilen varken ville eller borde köra ens en meter till just då!
Efter lite tittande i boken och en till titt under huven konstaterade jag att det kanske, kanske inte var något konstigare än att det var för lite kylarvätska som var orsaken till överhettningen.
Jag fick helt enkelt ringan till pappan i den metamorphosiska familjen och be honom göra en paus i arbetet och komma med kylarvätska till mig där jag stod ute längs vägen.
Medans jag stod där och väntade svängde en man i en gammal merca med släpvagn påkopplad in på parkeringsfickan där jag stod.
Ja hejade på honom.
(Trots allt var vi ju på något sätt nästan grannar där vi nu delade samma parkeringsficka)
-En hen han håll på å frys han, sa han och pekade mot sin bil.
-De är miljödiseln vet du. De e ju nåt vegetabiliskt i den, som drar åt sig vatten, som frys.
-Har du också problem? frågade han sen och pekade mot min bil.
-Jo svarade jag. Motorn blev visst för varm. Lite för lite kylarvätska tror jag. Jag står precis och väntar på att få hit lite mer så att jag kan fylla på.
-Jaha, sa han och efter en förklaring om att han skulle och tanka nu, för tanken ligger ju under jord där det är nollgradigt, och då går det ju bra, så åkte han vidare.
En stund senare kom så min specialleverans med kylarvätska.
Det gjorde visst susen för bilen blev nöjd och sval och jag kunde köra vidare.
Note to self: Kolla vätskorna i bilen lite oftare, inte bara när varningslampor börjar lysa och varningssignaler börjar ljuda!
Kom även ihåg att köp spolarvätska. Upptäckte nämligen under stunden jag studerade motorrummet att även den behöver fyllas på...
Kommentarer
Postat av: Tant Kofta
man lär nåt nytt varenda dag och rätt var det är träffar man någon som är lite kul att stöta på.
Med hej fr. Koftan
Postat av: Ulrika
Såna där små korta, ovaäntade möten är ger ju verkligen lite piff åt vardagen. En gång när jag väntade på hämtmat på en restaurang fick jag höra en hel liten livshistoria från en man som hängde där i baren. Till sist visade det sig att han arbetade som tågförare åt just Tåg i Bergslagen, som jag åker med varje dag. Då blev vi liksom verkligen polare, han och jag. Jag gick sedan därifrån och tänkte att livet är då bra härligt ändå!
Trackback
