Metamorphosis

Pannkaka, Lego och dansande barn
En ganska vanlig tisdags eftermiddag

Pancakes, Lego and dancing kids - a pretty regular tuesday afternoon

Har börjat sticka volangkanten på min röda sjal, den med flätan på.
Har inte vågat räkna hur många maskor det är per varv, men när det börjar kännas lite trångt på en 120cm rundsticka DÅ om inte förr vet man att varven är lååååånga och maskorna måååånga...



I´ve started knitting the frill on my red woll shawl.
I haven´t counted how many stiches there are on each row, but when it feels a bit crowded on a 120cm long circular needle, you know that the rows are looooong and you have plenty of stiches to knit... 

Mulet, snålblåst och allmänst lite småruggigt väder är kanske inte så roligt om man måste vara ute, men när man kan få vara inne, och det dessutom är lördag och man är ledig kan det vara ganska bra ändå!

Sånna här dagar kan åka och titta på motorcyklar (pappan och storsyster)
Eller stanna hemma och fixa och dona och kramas mycket (mamman och lillebror)

Det kan hända att man tittar på ganska mycket barnprogram (lillebror)
Eller kanske passar man på att scrappa lite för första gången på länge (mamman)
En sjal man stickar på blir några varv större (mamman)
Man får trycka igång tvättmaskinen inte bara en gång utan två gånger (lillebror)

Det kan även hända att ett tyg från Åhlens blir en glatt vårlig tavla.
Då kan det även bli så att den tavlan får sig en plats på hyllan i köket, och som en bonus blir hyllorna ordenligt dammtorkade...

Inte helt illa för en mulen och lite småruggig dag!

Den röda sjalen växer sakta men säkert.
Så här långt är jag väldigt nöjd med hur mitt egenskapade mönster har fungerat att sticka efter.
Eller ja, mönster och mönster förresten.
Min korta instruktion kanske jag ska kalla den.
Hur som helst har den varit enkelt att följa och resultatet ser ut att bli bra!

Nu har jag just börjat öka extra på kanterna för att få så där schysta Ishbel-böjda ändar på sjalen.

Har funderat fram och tillbaka hur den ska avslutas.
Att bara maska av känns tråkigt.
Pärlor då, eller kanske spets?

Nu har jag (nästan) bestämt mig för att den här sjalen ska avslutas med en volang.
Lite flamenco goes helylle, typ?
Vad tror ni, kan det funka?



The red shawl is slowly growing.
So far I`m very pleased with how my short instruction for how to knit it has worked so far.
It has been easy to follow and I think the result will be good!

Now I´ve just started to increase a little bit extra on the sides, hoping to create that lovely Ishbel-like sweep.

I´ve been thinking about how to finish it.
To just cast off and leave it like that feels quite boring and a bit to plain.
But maybe som beads, or some lace?

Now I´ve finally desided (almost) to end it with a frill to add a little flamenco to my hand knitted wool shawl!
Do you think that will work?

När jag tog in vårt första påskris var det fortfarande en hel månad kvar till påsk och det kändes lite väl tidigt att ta fram fjädrarna redan då, så det riset blev istället pyntat med fjärilsgirlanger.

Nu när det har börjat komma små blad på det också så känns det inte bara påskigt utan rent av lite sommrigt!

Fjärilsgirlangen är gjord på enklaste enkla sätt.
Jag limmade ihop två lager med silkespapper, ritade ut mina fjärilar (använde en kylskåpsmagnet som mall) klippte ut dem och trädde upp dem på en sy tråd.
För att de skulle hålla sig åt rätt håll så sydde jag några stygn i varje fjäril.

Bonaden ovanför byrån har min mamma broderat åt oss. Tycker att den passar så fint ihop med den stora svarta byrån!



Bringing in twigs and decorating them with colourful feathers and/or eggs is a tradtion for Easter here in sweden.
I like Easter and I wanted to bring in those birch twigs as early as possible, but with a month or so left until Easter it did feel a bit early to bring out the colourful feathera already!

The solution was a butterfly garland, with butterflies cut out of tissue paper (I glued two pieces together to make the butterflies a little bit more stable)

Now, with the little leaves coming, it actually feels a little bit like summer, and not just like Easter!

Testar stickfasthet till vad som ska bli en kofta.
Eller om det kanske ska bli en tröja, eller varför inte en tunika eller klänning?

Jag vet faktiskt inte längre...

Stickade ränder blir det i alla fall.
Randigt i brunt och svart för att vara exakt.
Och garnet är av bomull och lin.

Resten är för stunden bara spekulationer...


Testing gauge for the cardigan I´m about to knit.
Or perhaps it will be a sweater, or a tunic or a dress?

I don´t know anymore...

I do know that there will be knitted stripes.
Stripes in brown and black.
And the yarn is a cotton/linnen blend.

The rest is just speculations...

Strålande sol, vindstilla.
Sånna här dagar ska man ta vara på!

Hos den Metamorphosiska familjen innebar det idag lite bobb-åkning, pyntning av påskriset och lite stickning och flera koppar kaffe ute på förstukvisten i den värmande solen. Härligt!

Solen och värmen gav även lust och energi till att röja och städa upp lite både ute och inne och den gav storayster en möjlighet att prova sina nya sommarskor ute!

Hon fick visserligen lov att hålla sig uppe på förstukvisten, men det var ändå en mycket nöjd och belåten syster här hemma... *ler*

"Jag suckar och svär över mohair..."

Clara med sina fina wisp-sjalar inpirerade mig till att testa att sticka i mohair, sånt där riktigt tunnt och fint  mohair garn av silke och kid mohair.

Har tidigare virkat en sjal av ett ganska syntetiskt mohair, och oj vilken skillnad i känsla det är i jämförelse att nu sticka med detta fiiiiina och mjuka garn!
Det går nog inte att låta bli att bli faschinerad av hur tunnt och lätt garnet är.
Det är som att sticka en dunfjäder eller kanske en bit molntuss?
Har lagt upp maskor med målet att det ska bli en slags wisp-inspirerad haskrage.
Som orginal wisparna fast kortare och bredare.

Tyckte att det lät som en bra plan, och jag är också rätt säker på att det kommer att bli bra när det väl är klart!

Tyvärr är detta fantastiska garn inte alls något för mig just nu..
Känns bara krångligt och slingrigt och jag längtar hela tiden efter att återgå till min ullsjal!

Att repa upp är inte något att rekommendera när det gäller mohair har jag insett så jag får helt enkelt köra vidare på min ursprungsplan... den dag jag väl fortsätter med den.

För just nu så får min hips-wisp leva med att bli pausa, för jag behöver spetsarna för att testa stickfastheten på garnet till mitt nya koftprojekt!

Ett stickprojekt som just nu känns bra mycket mer lockande än mitt försök med mohair!


Light and lovely yarn, that kid silk mohair yarn.
But just not my cup of tea.
At least not right now...

Titta, titta!
Ett paket från VickeVira!

Vad kan det vara?


.
.
.
.
.
.
.


Jo! Garnet jag vann i utlottningen hos MiA!

Fick ju önska färger själv och efter att ha tittat på MiA´s många fina virkade och stickade alster fastnade jag för kombinationen av rosa, cerise och limegrönt.
Sommrigt och glatt så det förslår!



Nu ska jag bara se till att lära mig virka sånna där snitsiga afrikanska blommor som MiA virkar använder till sina väskor, eller åtminstone en eller annan mormorsruta...

Eller ska jag kanske satsa på en "giant granny square" ?
Eller en "Babette" ?
Eller kanske sånna där härtan som man kan få lära sig virka borta hos Med nål och tråd?

Ett loppis besök och tio kronor fattigare gjorde mig fyra flätstickor, nio(!?) strumpstickor och en virknål rikare!

Blir alltid glad gånger som denna när loppisägaren inte ser samma värde i saker som jag har!

En gammal prislapp på flätstickorna avslöjade att de en gång i tiden kostat 13:- för två.
Nu fick jag fyra för en femma.

När jag kom hem och mätte alla mina nyköpta strumpstickor upptäckte jag dock att de var 2mm, inte 2½mm som jag hoppats på, men för en femma så var det värt att chansa, och förr eller senare lär jag ju behöva 2mm stickor också, eller hur?

(Virknålen hade ingen prislapp så den följde med på köpet...)

Hyschhhh....
Ni vara lite tysta så att ni inte väcker lille J!

Lille J´s mamma, ja hon som köpte de fina träknapparna till mig, skickade den här bilden på lille J och koftan jag stickade till honom när han var alldeles pytteliten.
Alltid roligt att få se live-bilder på det man stickar, framförallt när det sitter på någon så söt som lille J!

Då i julas, när koftan just var klar var den gigantisk för honom.
Numer är det bara lite lagomt klädsamt för stor...
(men visst är det väl inne med lite over size-kläder nu i vår?)

Mer mönster åt folket!
(framför allt på en tisdagsmorgon)



More pattern to the people!
(especially on a tuseday morning)



edit: Fågelbrickan är från Ikea, och därbakom skymtar såväl egentryckta-, prenumerationspremie- och loppisfyndade brickor

Har varit med i ett pysselbyte där bytet bestod av bokmärken.
Detta är vad jag pysslade ihop.
En bit av en återvunnen, virkad duk som jag stärkt med trälim (och sprayat med glitterspray) lintråd och lite glaspärlor.

Detta blev ett 2 i ett- bokmärke som man kan markera två ställen i boken samtidigt med, en idé jag nog ska testa vidare med...

Kanske skulle ett sånt mulitbokmärken minska antalet lösa papperslappar och kvitton som jag använder som bokmärken nu?

Maria på Jag blommar beskrev detta med vårvinter så bra tycker jag.
Den där bonus-årstiden som ju faktiskt inte finns i hela landet.
När den kommer känns det som en belöning för att vi klarat oss igenom ytterligare en vinter.
Ett löfte om att ja, det kommer en vår även i år.
(även om det dröjer ett tag till)

Under sluttampen av den mörka delen av vintern har jag, lite för att hålla hoppet om en vår uppe ägnat mig åt att se över barnens vår och sommarkläder.

Vad behövs, vad har vi sedan tidigare?
Hålla ögonen öppna efter bra erbjudanden på bra kläder och skor.

Balansen mellan hur mycket detta är strategiska förberedelser och hur mycket detta är en verklighetsflykt varierar nog från dag till dag, men det finns ändå något hoppfullt i att kolla igenom överdrsgsbyxor och gummistövlar eller räkna på vilka storlekar barnen ska ha på de där fina skorna från Kavats eco-kollektion.


Vårvintersolen kommer verkligen som en välbehövlig energikick!
(En energiboost som tydligen smittat av sig även till annat...)

En kär systers rådiga utlånande av en gul kofta lyser upp och värmer.
Några lediga dagar med nära och kära.
En garn-vinst från VickeViras nya Etsy-shop i MiAs utlottning.
(vilket flyt va?! Hade ju turen att vinna i Kamillas utlottning för inte så länge sedan - the best kind of prize is a suprise!)

Och sist men inte minst ett Sunshine award från Johanna som jag låter gå vidare till alla er som känner att det behövs lite extra solsken så här på vårvinterkanten!

Nu ska jag njuta av en skön, ledig och förhoppningsvis solig söndag!

I väntan på pyntet och att vi ska komma lite närmare påsken kan vi tills vidare titta närmare på någon av vanligtvis mindre studerade delarna av ett påskris.

Att välja att se på det som andra inte ser på kan om man har tur ofta ge ett nya perspektiv på saker och ting.

När storasyster leker med sina små plastdjur så kommer de till liv!
De får känslor och tankar.
De talar med varandra.
De talar med henne.

Mamman har inte den färdigheten längre.
Den fanns visserligen där en gång.
Men nu går den inte längre att hitta.

Kanske är det en biverkning av att ha klivit in i vuxenlivet?
Kanske finns den kvar någonstans, trots allt?
Någonstans under alla lager av ansvar och erfarenheter?

Som tur så är i alla fall pyssellusten lätt att återfinna.
Ett par tändsticksaskar och några grillpinnar blir till en våningssäng.
Lite restgarn blir till två små filtar och Fjunis och Pip kan nu sova sött!

Titta, titta, den blev klar tillsist!
Min REGNBÅGSTUNIKA!

Började skissa på den redan i augusti.
Den har dock legat sist i priolistan många gånger när julklappar och födelsedagspresenter har fått gå före i kön, men sakta men säkert har den vuxit och tacka vare en lite längre bilresa för någon vecka sedan kom de där sista varven på plats.

Stickor: 4½mm rundsticka (3mm för de första varven)
Garn: nästan exakt 300g av Kanuis tvåtrådiga garn i färgen EQ
Mönster: Började som en Koftans Kofta som sedan ihopstickad till en tunika.


Känner mig grymt nöjd med slutresultatet även om passformen alltid går att justera något lite till för att få den helt perfekt, men jag måste säga att jag tycker mig ha fått den väldigt lik min skiss!





Funderade lite fram och tillbaka på valet av knappar.
Roliga, udda plastknappar eller pärlemor, och valet föll till sist på fina loppisfyndade pärlemorknappar.




Så här ser tunikan ut ur min synvinkel... helt klart en tunika att bli glad av!

Det har kommit och gått lite till och från under det sista året för att nu på slutet slagit klorna i mig rejält.
Jag talar om mitt sug efter GULT.

Och då är det inte någon blek, mesig, kall gul det är frågan om.
Nej, jag vill ha den där mustiga, varma gula färgen!

En sån där gul färg som känns som en vitamininjektion.
Koncentrerat soljus att ta fram vid behov.
En livboj för att hålla sig ovan ytan den här sista tiden av vinter.

Min dröm just nu är att hitta ett garn i den där gulaste gula färgen.
Ett garn att sticka en sol-sjal av!

Tills vidare, tills dess att jag funnit mitt garn och stickat min sol-sjal får jag hålla tillgodo med de gula saker som redan finns här hemma och låta mig lysas upp av dem...

Tänkte bjuda på ett godistips så här på kvällskvisten...
Mjölkchoklad med salmiaksmak var faktiskt riktigt smaskigt!

Den är dock inget man äter några större mängder av på ett bräde.

Vet inte om man ska se det som en fördel eller nackdel dock?
Det är väl så att säga en smaksak...

Storasyster är ingen stor fantast av att ta på extra koftor under vinterjackan.
Inte heller brukar halsdukarna få sitta kvar särskilt länge.
Kanske kan denna halskrage bli en accepterad lösning för en varmare hals?

Storasysters krage är i alla fall färdigstickad nu.
Önskemålet var en halskrage som skulle vara ganska rymlig och som skulle vara "bara platt" fram och bak (=mamman fick hålla fingrarna bort från flätmönster och annat lockande) och jag tycker nog att resultatet blev riktigt bra!

Kragen är stickad på stickor nr 4 i ett mjukt och lent garn som heter "Balmoral" av märket Sirdar i ull/alpaca/silke som fyndades i en reakorg.
Gissningsvis gick det åt ca 75g till hela kragen.
(till en i vuxenstorlek hade nog bägge nystanen gått åt, alltså 100g)

La upp ett maskantal lagomt för att passa storasystershuvudmått (och som var delbart i fyra, med tanke på resårstickningen) och började sticka resårstickning (2x2) på strumstickor.
När "mudden" var tillräckligt hög delades den av på hälften och fram- och bakstycke stickades i slätstickning till de nått lagom längd.

Klart!



(Lillebror ville också ta kort på storasyster med sin nya halskrage)

Tän att det är sol ute!
Och bara några varv kvar på storasysters blekrosa halskrage.
Den ser ju faktiskt ut att bli klar medans det fortfarande är vinter.

För vinter har vi kvar.
Denna vinter försvinner inte i första taget direkt...

Men ack och tack för denna sol!
ALLT känns ju så mycket lättare när solen skiner!

Lillebror, storasyster och mamman med matchande nagellack.
Glittrigt och glammigt!
Just vad som kan behövas för att liva upp en alldeles väldigt vanlig vardag.

(Tack moster för lacket hälsar storasyster och lillebror)

Vitt och grått får bli färgerna för dagen.
Gärna toppat med lite vårvintersol!


White and grey are the colours for today.
Preferably with a dash of winter sun on top of it all!