Metamorphosis

"Nej! Mimmi vävv!"

 

...det är standardrepliken här hemma. Har ärligt talat inte koll på hur många gånger per dag vi hör den. Lillskrotet har helt och fullt tagit klivet in i gör-det-själv-stadiet!

 

Lillskrotet ska göra själv. Punkt.

 

Skala morötter, öppna bildörren, bre sin smörgås... rubbet!

 

Och säga vad man vill om barn som prompt ska göra allt själv, men de lär sig ju otroligt, otroligt mycket!

Liksom learning by doing - the extreme edition!

Lillskrotet diggar gagnam-amning-style

 

Jag kan ofta känna att detta med offentlig amning egentligen är en icke-fråga. Jag menar, efter vintern kommer våren, kliver du i en vattenpöl med vanliga sneakers på dig blir du blöt om fötterna, alla människor har lika värde och ammande barn får amma när de behöver oavsett var de råkar befinna sig just då. Konstigare än så är det inte. Egentligen.

Men så är det ju detta med de reaktioner som "Du kan amma här"-  videon gett upphov till... Vi pratar alltså om en video, gjord med glimten i ögat för att peppa föräldrar till att det är ok att amma där man är. Glädje och omtanke. Helt oförarglig. Lik väl har personerna bakom blivit hotade och kränkta av vilt främmande människor, och jag inser snabbt att det inte alls är så enkelt ändå. Inte som samhället ser ut idag. Och det gör mig beklämd.

Inte nog med att det är fruktansvärt att det är fruktansvärt att personer, och då även barnen som är med i videon blir kränkta och hotade. Hela frågan om offentlig amning är dessutom i allra högsta grad en fråga om jämställdhet, precis som Johan Dahlén, gästskribent hos Sagogrynet skriver.

 

Hitills *peppar peppar* har jag bara mött positiva reaktioner på amning i det offentliga rummet - så ännu hyser jag hopp om mänskligheten!

 

Du kan amma här, låt bäbisen bestämma.

Du kan amma här, sitt inte bara hemma.

Du kan amma här. Du kan amma där du är.

Ja, jag misstänkte att det skulle vara ett bra drag att rensa ut lite pytte-bäbis-leksaker och istället ta fram lekspisen och de små kastrullerna - men att det skulle vara ett så här bra drag hade jag inte anat!

 

Det kokas klossar, det steks små plastgubbar, småskräp och bortglömda brödkanter som blvit kvar på bordet läggs i stekpannan och blir, tja nån slags omelett kanske? Nåväl, det har helt klart sina fördelar att ha syskon som har haft roliga leksaker som man kan få ärva och draget att ta fram den där spisen var helt klart en succé!

 

 

...när det finns matvaror?!

Hur många bärsjalar behöver man?
Ja, egentligen inte många alls.
Men det är trevligt att variera sig lite, och det finns ju så många fina...

När jag såg den på bild hos Ooiebeest fastnade jag direkt för färgerna som det orangea inslaget gav! Så låt mig presentera Girasol Metamorphosis Llama. Färggrann och fin, precis som de andra och påminner om vår rabatt i färgen, den med tulpaner och penséer.

Även om jag gillar fina textilier så gillar jag samtidigt att saker får komma till användning, och därför har den nya sjalen redan blivit delad i två delar och blivit en kortsjal och en ringsjal och sjalen med det lila inslaget i detta nu är på väg till sitt nya hem, en bit norrut i landet där den om några månader kommer att få bära en liten, liten bäbis!


Från toppen; Llama, Fusion de Oro och Purpura Llamativa

Tänka sig, nu har vi en liten ettåring här hemma!
Tänk vad tiden (och bäbisen!) går fort!

Tänk bara så mycket som har hänt det här året!
Från ett litet pyre som mest bara sov och ammade till ett barn som på egna ben vandrar bort till trädkojan för att åka rutchkana!

Ett fantastiskt år har det då varit!
Och till helgen blir det firande och kalas!

Kanske läge nu att börja kalla bäbisen för "barnet" istället?
Nu när både promenadpremiären och ettårsdagen är avverkade? Eller kan man fortsätta att vara bäbis fastän man inte är pytteliten längre?
Storasyster, Lillebror och Barnet låter ju förresten rätt knasigt.
Kanske Storasyster, Lillebror och Lillskrot?

Det tål att funderas på...

Rubriken är lånad från HomeRiver och hennes inlägg om sjalar och jag kan bara hålla med henne i det hon skriver, att
"Alla måste inte gilla bärsjalar, men jag önskar att ingen missar chansen att själv prova och ta ställning."

För faktiskt, ett bra bärhjälpmedel kan underlätta vardagen med barn något enormt. Kanske framför allt om man förärats med barn som ständigt vill vara nära nära men även om det bara är för att få en hand fri för att laga middagsmaten samtidigt som man har ett barn i famnen.

Vilket bärdon som är bäst beror på en hel radda saker. Från ålder och vikt på barnet, bärarens kroppsbyggnad, i vilka situationer man bär osv, men jag försöker mig på en (subjektiv) snabbgenomgång.

Vävd långsjal -  Finns i både tunna och lite tjockare varianter och går att använda från födseln och så länge du orkar bära. Fungerar både på mage, höft och rygg och går att variera i oändlighet beroende på hur du väljer att knyta sjalen. Kräver visserligen några testknytningar för att få till snitsen men då får du å andra sidan också möjligheten att anpassa knytningen exakt så att den passar just dig och ditt barn!

Trikåsjal - Inget för ryggbärande om du frågar mig men mysigt mjuk och mysig för att bära en liten bäbis med. Upplevs ofta som lättare att knyta än en vävd långsjal när man är ovan i och med att den stretchar och det därför inte är så kinkigt med knytningen.

Kortsjal & ringsjal - Inget för långpromenaden direkt då de oftast belastar lite snett men mycket användbara för alla de där korta stunderna när du annars hade burit i bara armarna. Perfekt att ha med ex. i bilen för att ha redo för att armarna ska räcka till när du ska bära både barn och packning.

Ergonomisk sele - Här talar vi alltså om selar som inte bara är ergonomiska och bekväma för bäraren utan även är ergonomiska för barnet. En sele där barnet sitter hängandes i skrevet blir inte mer ergonomisk för barnet oavsett hur många snitsiga spännen och flashiga material och finesser tillverkaren sätter dit!

I en ergonomisk sele har barnet stöd för både rygg och ben och sitter (i alla fall när de är små) med rumpan nedanför knäna, så som på bilden här ovan. Går att bära med både på rygg och på mage och i måga fall även på höften! I och med att en sele inte går att anpassa och ställa in lika flexiblet som sjalar och mei taier påverkar bärarens storlek och kroppsbyggnad och även barnets ålder/storlek mycket vilket märke som passar bäst.

Mei tai - Kan enkelt beskrivas som ett mellanting mellan en sjal och en sele med selens enkelhet (nästan, enligt mig) och sjalens anpassningsbarhet och avlastning (nästan, enligt mig). Går att bära med både på rygg, mage och höft.

För tips, trix och råd när det kommer till knytningar och bärdon rekommenderar jag ett besök på sjalbarn.se - där hittar du allt!

(och lite till...)



Selen på bilden är en Tula Toddler, en sele som är rejält tilltagen i storlek för att passa bra att bära lite äldre/större/tyngre barn i.

Samma sjal
Samma barn
Samma mamma

...men sissådär nio månader mellan att bilderna togs.

Finns där ett hinder så finns där i regel också  ett sätt att ta sig förbi det. Skam den som ger sig liksom...

Dammsugare eller lära-gå vagn?

Sammalika, typ. I alla fall om du frågar bäbisen.


Hoppas ni får en fin helg, alla ni där ute i cyberrymden!

Vi har två lägen här hemma just nu.

Krypakrypakrypaställasiguppochklättra och sovande....
 

I kategorin "saker som underlättar min vardag som småbarnsförälder" vill jag idag nominera:

- Kattmat som säljs i påsar med ziplock-förslutning
- Resterna från gårdagens middag som efter värmning blir dagens lunch
- Trappgrindar
- Bra bärdon
- Amning




...och så mycket hade vi för vårt försök att rädda undan katternas mat- och vattenskålar genom att flytta dem från köksgolvet till trappen!

 
Vår tidigare så stilla och relativt lugna bäbis har bestämt sig för att lära sig krypa och lever just nu efter mottona "fullt ös - medvetslös"  och "så länge jag rör mig så somnar jag inte". Ett ypperligt tillfälle för pysslande mamman att testa att göra egna anti-halk-kläder med andra ord!

Efter lite sökande på nätet tycks det som folk använt sig av till egna halksockor och så vara en sån textilfärg som liksom puffar upp sig när man fixerar den.

En liten recention då;
Funktionen tycks ha blivit helt ok.
Bättre fäste än bara bomullstrikå helt klart!
Hållbarheten verkar det vara lite sämre med då en av linjerna hade börjat lossna redan efter första tvätten.

Jag kommer dock helt klart att våga mig på att anti-halk-behandla fler plagg! Just nu lutar det åt att ett par av storasysters utslitna och urvuxna strumpbyxor ska få bli kapade och ritade på och på så sätt få ett vidare liv som halkmuddar att sätta utanpå bäbisens vanliga byxor!


Före och efter fixering

This is how we do things around here - lite på en höft sådär...

Även om vagnen börjat användas lite mer så är det, liksom i somras sjalarna som används flitigast, både när vi är hemma och när vi är ute på vift. Är vi på tur in till stan eller till affären en sväng sitter bäbisen oftast på min mage. Då har bäbisen möjlighet att titta sig omkring men vi kan ändå prata med varandra väldigt lätt och jag har möjlighet att svepa min jacka om bäbisen när det är kallt.

När det är sovdags och vi är hemma och inne sitter bäbisen däremot oftast uppknuten på ryggen. Jag vet då exakt var jag har mitt bäbis och vad han gör och min bäbis har full koll på var han har mig och vad jag gör. Där på ryggen går det ofta bra att sitta när det är tråkiga saker som ska göras, typ hänga tvätt eller plocka disk.

När det är roligare saker som ska till att ske, som att steka pannkakor eller baka ut limpor tycker bäbisen att det är på tok för dålig sikt där bakifrån! Helst skulle bäbisen nog vilja stå själv på en pall där vid bänken, men med tanke på att bäbisen bara är ett halvår gammal ännu och utan minsta förvarning kan släppa taget falla som en fura så blir det istället till att sitta i ringsjalen på höften!

Full koll men på behörigt avstånd från heta stekpannor!

Få äro de saker som inte går att göra med en bäbis i famnen.
Många äro de saker som vore så oändligt mycket enklare att göra utan en bäbis i famnen.

...men det är ju alltid trevligt med lite sällskap!

För några dagar sedan kom det ett paket till vår lillelillebror från nyblivna Herr och Fru S.
I paketet låg en randig pjamas.
Och en väldans klurig randig pyjamas också måste jag säga!

Dels så är den av ekologiskt odlad bomull.
Sen så är den dessutom vändbar så du kan själv välja vilken sida du vill ha som utsida.
Och sist men inte minst (och kanske mycket tack vare att den är vändbar?) så sitter det ingen lappar fastsydda i den!

Visst är det bra att man får med tvättråd, och det är självklart praktiskt när kläder, och då framförallt barnkläder är storleksmärkta, men ibland känns det ju som om klädtillverkaren skickar med en hel roman - fastsydd där i nacken eller sidsömmen!

Har hunnit klippa bort både en och annan lapp ur barnens kläder under mina år som förälder, så jag är glad att jag slapp det den här gången!

...men helt lapplös är pyjamasen inte.
Alla lappar följer med, prydligt paketerade i en liten plastpåse!

Den där bäbisen som nu är en del av vår familj visade sig trivas alldeles väldigt bra med att bli buren, framför allt när det är dags att sova.

Vagn/vagga/babyskydd går visseligen att sova i också.

En liten stund.

Men ska det sovas någon längre stund dagtid så är det sjal som gäller!


Från början såg det oftast ut så här, att han fick sitta på min mage i långsjal knutet i omslutet kryss.
Antingen med fötterna innanför som på bilden här ovan...


...eller med fötterna utanför som på den här bilden.


Ringsjal eller kortsjal är väl inte det bästa alternativet för långa sovstunder, men för att sitta i när man ska somna funderar det fint!


Numer ser det ofta ut så här när vi är på hemmaplan och det är sovtid dagtid - en bäbis som sover gott där på ryggen i omslutet kryss.

Att bära på ryggen jämfört med att bära på magen har fördelen att man inte bara har händerna fria utan att det går att även göra saker som kräver att man lutar sig framåt.

Dock är det svårt att ha samma kontakt med barnet som när det sitter på magen, framför allt när det är frågan om ett så litet barn.
Tillsvidare får ryggbärandet därför ske på hemmaplan och då främst under sovstunder. Ska vi ut på äventyr så blir det magbärande som gäller ett bra tag till!

Man har inte roligare än man gör sig - alltså gäller det att passa på att fira det som finns att fira!

Denna vecka passar vi därför på att fira både namnsdag och så klart också bäbisens enmånadersdag! Hurra, hurra!