Livet, stickning och Instagram

Jodå, jag både lever och stickar!

Dock har de flesta bilder landat på Instagram den sista tiden...

Nåväl, vill du hälsa på mig där i väntan på nästa blogginlägg så finner du mig där som @husetvidskogsbrynet ❤


DIY postcard swap

Någon gång ska alltid vara den första!

Har alltid gillat swaps, och några av mina favorit-julpynt kommer exempelvis från olika pysselbyten. iHannas vykorts-swaps har jag dock bara följt på avstånd och låtit mig inspireras av, men nu i höst tänkte jag våga mig på att vara med jag också!


This could be the perfect day...


Pustar ut efter en hektisk helg efter några hektiska och mycket omvälvande veckor och försöker samla lite ork för att ta mig an den kommande veckan och tänker på texten på min tavla av Jag blommar-Maria - "This could be the perfect day "...

Har förresten investerat i sånna där batteridrivna LED-blockljus som tänds när det blir mörkt. Inte illa alls faktiskt! Visst, inget går upp mot levande ljus, men i en hektisk tid som denna så är det mycket värt med "ljus" som en varken behöver komma ihåg att tända eller släcka! 

(Tavlan, ja den har ju sin egen historia... http://metamorphosis.blogg.se/2013/september/this-could-be-the-perfect-day.html)  

Uppkopplad igen!


Jo, det har varit lite tyst här på sista tiden. Dels så har det inte funnits riktigt tid och ork för bloggande, och kanske framför allt så har det varit lite si och så med internetuppkoppling.

Men nu så!

Nu är det uppkopplat och klart! 



Om jag bara orkade skulle jag vara vaken dygnet runt




Älskar den här tiden på året!

Det är ljust, det är varmt och det doftar ljuvligt!

...och hade jag bara orkat så hade jag varit vaken dygnet runt!

Lätt!

Vår omgivning och hur den påverkar oss


”Skilsmässosängen”
 

Jag tycker att det är lite intressant att läsa olika Feng Shui böcker och bloggar. Vissa delar ställer jag mig frågande till, så som vikten av olika typer av kristaller på specifika platser och särskilda klockor för att rena enerergier (och sånna påfund som att gömma skivstångsvikter under soffan för att förstärka metall-elementet i vardagsrummet, men det låter ju mest som någon som fått hela teorin om bakfoten? Eller?) men väldigt mycket upplever jag är applicerbart generellt, även inom andra förklaringsmodeller, och även om du inte känner att det är riktigt din grej att ha rökelse och kristaller hemma.

 

För oavsett om vi talar i termer av feng shui, miljöpsykologi eller vanligt bondförnuft så säger de detsamma – vår omgivning påverkar oss! På samma sätt som vi påverkar vår omgivning så blir vi påverkade av vår omgivning. På gott och på ont.

 

Ibland är vi fullt medvetna om det. Som när vi kliver in i ett rum där vi direkt ger oss lugna, eller för all del, ett rejält stresspåslag.  Vi väljer att servera maten ur den där fina skålen fast än det bara är en vanlig tisdag bara för att vi vet att vi då upplever att maten smakar så mycket godare.

 

Lika ofta är vi kanske medvetna om att vi gör på ett visst sätt, men vi har aldrig reflekterat varför vi gör och känner inget behov av att fundera på det heller. Vi bara fortsätter att sätta oss på samma stol i matsalen, ta samma väg över torget.

 

Och sen kommer vi till de tillfällen där vi blir påverkade utan att riktigt vara medvetna om det. Ibland är det ju jättehärligt. När vi, utan att riktigt veta varför, känner oss lugnade, inspirerade eller vad det nu kan vara, bara av att stiga in i ett rum. Samtidigt blir vi lika ofta negativt påverkade, ibland utan att vi är riktigt medvetna om det. Placeringen av vårt skrivbord på jobbet (troligtvis styrd av någon annan eller av praktiska orsaker) gör kanske att du känner dig blottad och utsatt, vilket gör det svårt för dig slappna av och släppa loss din kreativitet, vilket gör att du känner att du inte bara känner ett obehag när du är på jobbet utan även känner att  du misslyckas med dina arbetsuppgifter? Eller alla de där högarna med papper och kläder som har samlats där hemma? Där du kanske inte är medveten om den där extra tankemödan som krävs för att hitta det där plagget du letar efter, och där du inte lägger märke till hur du varje gång du ska ta eller lägga tillbaka något i den där pappershögen behöver koncentrera dig på att parera för att den inte ska rasa. Du tänker att du har vant dig vid det, att det inte påverkar dig, det har ju varit så där så länge, men lik väl tar det energi från dig.

 

Jag upplevde en sån aha-upplevelse om hur min omgivning påverkade mitt mående när vi var på sportlovsresa.  Jag, pappan och lillskrotet delade, precis som vi allt som oftast gör hemma, en dubbelsäng, men lik väl så kände jag mig SÅ ensam! Det kändes verkligen helt bakvänt. Vi som under den veckan umgicks mer och närmare än vad vi gör hemmavid, både med varandra inom vår familj och med våra nära vänner – och likväl kände jag mig ensam? Sen, efter några nätter slog det mig. Den hyrda sängen var visserligen en dubbelsäng, men dubbel i den bemärkelsen att den bestod av två separata sängar, med två separata madrasser och två separata bäddmadrasser, som dessutom gled isär från varandra under nätterna. Vi låg där på var sin säng. Nära varandra visserligen, men med en tydlig gräns mellan oss. Jämfört med vår egen säng hemma, där vi har en ”hel” dubbelsäng med en enda stor madrass där man kan ligga lite huller om buller, som man känner för. En säng utan sprickor som separerar dem som sover i den.

 

Jag tror inte att jag egentligen sov så mycket bättre när jag kommit på vad som störde min sömn där i ”skilsmässosängen” men när jag kommit på vad som låg till grund för den där känslan av ensamhet  kunde jag kompencera med lite extra kramar när jag vaknade istället. ♥

 

Trots att jag redan tidigare tänkt en hel del kring detta hur det vi har omkring oss påverkar vårt mående blev jag ändå överraskad över hur starkt påverkad jag blev bara av en säng. En säng som jag dessutom bara sov i under en vecka! Tänk då vilken påverkan våra egna hem, platsen där vi spenderar största delen av vår tid, har på oss!

 


Garnvinst och ett försök att återfå känslan av vår





Hade turen att vinna i Garnstugans utlottning där vinsten var två nystan Sisu från Sandnes garn o valfri färg! 

Tjoho! 

Valet föll på två gula nystan, en färg som  jag sällan sett på just sockgarn men som är glad och uppiggande (och lillskrotets favoritfärg) och en färg som för mig verkligen representerar vår och solsken!

Appropå våren så tycks den ha sprungit ich gömt sig. Från värmen och solskenet som var i helgen, när vi eldade ris och ställde undan skidor och snowracers, till minusgrader och massor av snö... vilket i och för sig är ett mer normalt mars-väder, men ändå. Lite inklippt ris från björk och svartvinbär hoppas jag kan väga upp lite och bidra till lite vårstädning här, mitt bland snödrivorna!


Se upp i backen!






"Ja tyche om duult ja!"


En famn full av guuuult!

Japp, så är det.

Lillskrotet gillar gult. Och mamman gillar både lillskrotet och färglada kläder så det är klart att barnet måste få ha gula kläder!

Och hurra då för att det finns fler föräldrar och barn som tycker om glada, gula barnkläder vilken gjorde det möjligt för oss att köpa ett helt kilo begagade gula kläder! (Tack Zink om du ser detta!) Helgula tröjor, gula tröjor med tryck, gula byxor med gröna elefanter, gula shorts, gula tröjor med glada djur, och nästan det bästa av allt - GULA galonisar!

Kan det bli mycket bättre än så?
Jag tror faktiskt inte det!

En glad (och god!) alla hjärtans dag tillönskar vi er!




Länge leve mångfalden

 
 
Vi behövs.
Allesammans.
 
 

 
 

Tulpaner, tulpaner - ljuvliga tulpaner!

 
Ljuset har kommit tillbaka!
Ja, det är rent av så att solen värmer lite när det är som finast!
Och det finns tulpaner i butikerna!
 
Hurra!
 
Det finns hopp om en vår även i år!
 
 

God jul till er alla!



Tänk, dan före julafton! 
Hur gick det till?!

Här tog vi sovmorgon, lediga som vi är idag och sitter nu och äter en sen frukost och lyssnar på rimstuga. Snart väntar nya tag med det sista julstöket och klappysslandet, men innan dess vill jag passa på att önska dig som kikar in här en riktigt god jul!

Att överraska sig själv

 
Jag vet inte vad som hänt.
Jag som i princip alltid avskytt att springa har börjat gilla det!
Raska promenader eller att simma långt och lugnt, det har jag tyckt om, men springa? Näe, det var inget för mig... bara jobbigt, och det dunkade i huvudet, och håll fick jag och ont i fötter och knän.
 
Men nu! Jag tycker faktiskt om det!
 
Inte så att jag river av en halvmil innan frukost eller blir taggad av att känna blodsmak i munnen. Men jag tycker faktiskt att det är skönt att komma ut och springa. Jag lägger gärna en timme på en löprunda när jag har möjlighet och de där hundralapparna jag la på träningskläder känns helt klart som de mer välspenderade kronorna nu i höst.
 
Jag vet inte hur det kommer sig faktiskt.
 
En åldersnojegrej?
 
Tillräcklig distans till de förhatliga coopertesten som dikterades av en überhurtig gympalärare?
 
Så pass mycket psykisk stress i livet i övrigt att det krävs en rejäl dos fysisk aktivitet för att väga upp?
 
Vilket som så är jag glad över min nyfunna träningsform!
 
Det är skönt att komma ut och springa och jag känner hur min kropp blir starkare och mer uthållig allt eftersom - och det gillar jag. Att få känna att min kropp är på min sida. Att känna att jag orkar mer.
Att känna att jag får energi.

Grattis på födelsedagen!

 
 
Grattis på födelsedagen mamma! Hoppas du får en finfin dag!
 
 
 
Önskar så att det hade varit möjligt för oss att komma och fira tillsammans med dig i år.  Jag håller tummarna för att vi får möjlighet att ta igen det nästa år istället!

Och för en stund kände jag mig väldigt brittisk...

 
För en stund kände jag mig som hämtad ur ett avsnitt av Morden i Midsommer där jag stod  i skymningen och arrangerade rosor i en skål på fot. Lite melankolisk musik i bakgrunden, stråhatt och blommig klänning istället för trasiga jeans med färgfläckar och en granne som försvunnit under mystiska omständigheter och scenen hade varit komplett!
 
Skålen är förresten ett fynd från sommarens hitills enda(!) loppisbesök. Vitt pressglas och i en lite större storlek så att den faktiskt rymmer mer än fem kolor gör den till en riktig hit tycker jag!
 
(Trixet bakom arrangemanget är för övrigt att rosorna står i ett vanligt dricksglas som i sin tur står i skålen. På så sätt håller rosorna ihop sig och det blir lite höjd i arrangemanget!)
.
 
 

En rensning bland gamla synder

"Brutet rött irriterar de grönblåa färgackorden" 
 
Jag har tagit börjat gå igenom mappar och kassar med gamla alster. Sållar, plockar rätt på det jag vill spara och rensar ut en hel del. För ja, även om jag tycker att det är roligt att ha kvar sådant som jag tecknat/målat/skapat så är det också en hel del som inte alls behöver vara kvar och som bara blivit liggandes där i mapparna. Har hittat en hel del roligt som jag vill ha kvar, så som snabbskissen av min mamma, eller teknikstudier att ha kvar som inspirationsexempel inför framtiden för att inte tala om de teckningar och målningar som är i det närmaste dagboksanteckningar och visar väldigt väl var jag befann mig i livet just då.. och sen har det visat sig att det smugit sig in en hel del oanvänt material, mitt bland allt färdigt! Inte helt fel att hitta minsann, så här i en tid när pysselbudgeten är lite snäv!
 
Väldigt skönt är det i alla fall att ha tagit itu med den här genomgången! Att få lite översikt, att få återse de där små guldkornen jag inte sett på länge, och sist men inte minst, ett minskat behov av förvaring innebär större större utrymme för att leva!
 
Gallringen har även spridit sig till andra delar i hemmet, bland annat till te-skåpet där mottot nu är "drick eller dumpa" och där jag satt stopp för nyköp tills dess att det vi har är uppdrucket eller slängt. För ja, vissa teer har jag faktiskt slängt... Föga förvånande så visade det sig att ett te som blivit liggandes för att jag inte tyckte att det var gott när det köptes blev inte godare av att ligga i flera år!
 
 
 
 
 

Svensk sommar

 
Det händer både nu och då att jag frågar mig själv HUR jag tänkt är jag valt att bo kvar så här, där jag bor.
 
 
Långa, kalla, mörka vintrar.
Snö som ska skottas.
Vattenledningar som riskerar att frysa.
En vår som är över innan den börjat.
Hösten som ibland börjar i (typ) juli.
 
 
Men sen så kommer SOMMAREN!
När det är ljumt och ljust dygnet runt.
När det blommar och är grönt.
När barnen (och många vuxna) springer barfota.
 
Och faktiskt så känns det som om det väger upp allt det kalla och mörka!
 

En egen kokosdeo till sist

 

Efter flera år med bara ren bikarbonat som deo har jag så till sist fått tummen ur och rört ihop min egen deokräm, och med tanke på hur fort och enkelt det var att göra kan jag ju verkligen undra varför jag inte gjort det tidigare!

 

Receptet hittade jag här, hos Sagogrynet, även om jag tog potatismjöl istället för majsstärkelse, helt enkelt för att det var potatismjöl som fanns här hemma i skafferiet just nu.

 

Och receptet är ju så enkelt!

 

Bara att röra ihop lika delar kokosolja, bikarbonat och potatis- eller majsmjöl + några droppar eterisk olja om man vill ha det i.

 

Själv valde jag att blanda ihop bikarbonaten och potatismjölet för sig först, för att sen röra i det i kokosoljan som jag värmt i vattenbad för att få den helt flytande, men det går nog egentligen lika bra att bara röra ihop alltsammans på en gång, utan att värma/smälta och blanda i förväg. Några droppar lavendelolja på det sen och deosmeten var klar att hällas upp i en liten glasburk för att svalna och stelna!

 

Häpp!

 

 En burk deo utan mysko tillsatser och konstigheter!

Väldoftande och prisvärd!

 

 


En helg i amningens tecken

 Att det var kulturnatt i Stockholm i helgen upptäckte jag tyvärr för sent för att hinna (och orka) ta mig iväg på någon tillställning. Istället fick det bli en helg helt i amningen tecken på Amningshjälpens riksträff där årets tema var "Möt dina fördomar". En helg fylld av fantastiska människor och intressanta och lärorika föreläsningar, och faktiskt lite stickning också!

 

...och mitt resesällskap hittade (för oss) vårens första tussilago!


Tidigare inlägg
RSS 2.0