Instagram och moment 22

En sjungande pyjamasunge på mitt köksgolv

 

När jag reggade mig på Instagram gjorde jag mitt konto privat. Det kändes just då som det bästa. Jag tänkte att det skulle vara skönt att få tillgång till filter och finesser men kunna samtidigt fixa även med sånna bilder som jag inte ville ha hur som helst och var som helst på nätet.

 

Sen så frågade Ida om vad jag heter på Instagram, och jag började fundera på om jag kanske skulle göra mitt konto offentligt? Trots allt så har ju de allra flesta bilder jag lagt upp varit sånna som känns helt ok att ha offentliga. Jag skulle bara radera några bilder först...

 

Men tji fick jag!

 

Det gick inte alls! Min app var visst för gammal nu och behöver uppdateras för att det ska gå att radera bilder. Det lät ju snabbt och enkelt gjort, i teorin i alla fall. I verkligheten visade sig min telefon vara för gammal för den nya versionen.

 

Jag testar då att logga in på kontot via datorn för att se om jag kan radera bilderna där... men det kunde jag visst inte. Det jag skulle kunna göra är att radera hela kontot, och sen regga mig på nytt, men det kan jag inte heller då den app jag har i telefonen ju är inaktuell och min telefon för gammal för att kunna ladda ned den nya versionen.

 

Välkommen till moment 22!

 

Nu här om dagen fick jag dessutom ett meddelande om att jag måste uppdatera min Instagram-app för att kunna fortsätta att ladda upp bilder, fast det kan jag ju som sagt var inte göra då min telefon är för gammal... bilderna tycks dock fortfarande lagras i telefonen, så tillgång till redigeringsverktygen har jag fortfarande som tur är, för jag tycker de är roliga. Det där offentliga Instagramkontot får dock vänta tills dess att jag känner att jag har lust och möjlighet att lägg pengar på en ny mobiltelefon! (ett klassiskt I-landsproblem, jag vet *ler* )

 

 

(Förresten, om du inte redan gjort det - passa på att kika in hos Ida! Blev själv lite kär i sjalen som är inspirerad av Biblos Mithril-skjorta!)


Hurra för nya erfarenheter!

 

Jag vet inte hur det är för er, men för mig blir det inte så ofta som jag får lära mig nya kunskaper och prova på nya saker - framförallt inte om jag jämför med lillskrotet som upplever saker för första gången mest hela tiden!

 

Men plötsligt händer det!

 

Snöskottning med fyrhjuling OCH byte av låskolv under en och samma vecka! Första gången för bägge de sakerna! Och visste ni förresten att man böjer ordet få till få, färre, färst? Det hade jag själv ingen aning om förrän här om dagen!

 

Minsann, det är sant som det sägs - det är aldrig för sent att lära sig!


Varför skulle jag vilja det?

 

Reklam är spännande tycker jag.

 

Jag menar, att den finns betyder ju att där finns en marknad och pengar att tjäna. Hade det inte funnits det hade inte heller reklamen funnits.

Ibland får den mig dock att börja undra...

 

 

Hur stor är egentligen marknaden för taxeringskalendrar ex.?

 

Visst för de som när drömmar om att bli 2010-talets Robin Hood och i sann Karl-Bertil Jonsson anda ta från de rika och ge till de fattiga kan det kanske vara intressant - men för övriga?

 

Jag ser helt klart en mening i att hålla koll på löneläget inom sin egen branch för att vara förberedd inför löneförhandlingar och så - men att hålla koll på exakt vad grannarna tjänar? Varför skulle jag vilja det? Och varför skulle jag betala flera hundra för att kunna göra det?


Gott nytt 2013!

 

Visst satsar vi på att göra 2013 till det bästa året någonsin?!


Festfint fredagsfix

 

Klädkoden för kvällen var "dansant" och med lite frans på reaklänningen från sent nittiotal, lite fjädrar på det nyköpta hårbandet och ett långt loppishalsband gick det att få ihop en rätt ok flapper-look!


Lite lekfull kärlek till er alla


Om att kanske sopa lite framför egen dörr först?

 

Här om helgen satt jag och läste Hedvigs inlägg "Från en ilsken plastmorsa!" och både nickade instämmande och förfasade mig ikapp över hur galet det är när barn så tidigt skall fogas in i en vuxenmall för hur man ser ut. Med smink som introduceras redan i låga åldrar och föräldrar som klär sina barn som små minikopior av sig själva.

 

Sen såg jag mig omkring här hemma...

 

...och insåg att jag och lillskrotet lallade runt här hemma i identiska sidenlångkalsonger, och den där ulldfrottétröjan lillskrotet hade till - var det inte väldigt, väldigt lik den som pappan hade på sig? För att inte tala om min när jag och storasyster har våra prickiga oversize-tröjor? Och just ja, i vinter kommer vi även att ha identiska vinterhandskar, de där braiga med en skalhandske och urtagbart ullfoder. Och visst var det väl kanske faktiskt så att de där nya lila höstkängorna jag köpte till henne (lite Dr. Martens-stil, fast från Kavat) var en modell som jag delvis valde att köpa för att jag gärna hade velat ha likadana själv om de bara hade funnits i min storlek? 

 

Hos oss känns det i och för sig lite oklart ibland om det är vi som klär oss som barnen, eller vi som klär barnen som oss - men ändå...

 

Kanske dags att ha sopat lite framför min egen dörr först innan jag förfasar mig över grannens osopade brotrappa?


Min inre dialog


Tankar till minne

 

Tänker på det hemska som hände på Utøya och i Oslo för ett år sedan.

Mina tankar går till de som var där, de som inte längre finns bland oss och deras nära och kära.


Fnurra på tråden?

 
Utifall du tycker att bloggen verkar lite mysko, att det fattas bilder ibland och liknande så gissar jag att det beror på att Blogg.se nyligen flyttat hela balunsen med alla bloggares bloggar till en ny plattform med nya fina finesser, men som också tycks vara lite buggig till en början.
 
Jag håller tummarna för att det reder upp sig efter hand!
 
 
 
 
 
 

Glad midsommar!

  
 
Glad midsommar önskar jag er alla!
 
 
 

Det är inslaget som gör´t!


Purpura Llamativa (nederst) och Fusion de Oro (överst)
Samma varp, bara olika inslag - och jag tycker att det är faschinerande!

Att färgerna kan ta sig så olika ut, bara för att inslaget är olika!
Ljunglila för Purpura Llamativa och Solgult för Fusion de Oro.


Låt mig presentera: Girasol Metamorphosis


Girasol Metamorphosis Purpura Llamativa resp. Fusion de Oro

Jag var ju med i en sjaldesign-tvling som jag hade den stora turen att vinna, och nu idag kom sjalarna! Ja, jag fick ju en med gult inslag som vinst, men kunde inte låta bli att beställa en med lila inslag också.
Jag menar, hur ofta kommer jag ha chansen att köpa en sjal som jag själv designat?! En som är precis som jag vill ha den?!

Har varit minst sagt nervös hur det gula inslaget, det inslag som jag valde till sjalen, skulle ta sig ut i verkligheten. Skulle den kanske bli alldeles galet gul eller konstigt kräkfärgad? En riktigt vedervärdigt ful regbågssjal? Men, nej! Tvärt om! Fusion de Oro blev just så glad och solig som jag hoppades på! Ett riktigt vitaminpiller!

Dessutom blevb jag väldigt glad nr jag fick se att det metamorfosiska med Girasol Metamorphosis, att den kan ändra färg beroende på vilken färg man har uppåt när man knyter sjalen faktiskt fungerade i praktiken också och inte bara i teorin! (Fusion de Oro på bilderna nedan)




Hur coolt känns inte detta då?


Pysselshoppingen då?



Jag fick ju in en hel radda med bra tips, både allmänt inför en London resa men kanske främst när det kommer till var man kan hitta pyssel/skapande-material! Nu fanns det ju begränsningar både vad det gäller tid och pengar som gjorde att jag fick lov att prioritera (och prioritera bort) och min pysselshopping fick därför avgränsas till en tur till Angel där man hittar både Ray Stitch, Loop och Cass Art.

Ray Stitch - Många fina tyger! Många mönstrade bomullstyger bland annat som säkert skulle göra sig alldeles förträffligt till lapparbeten! Känner mig riktigt stolt över mig själv som de trådiga frestelserna till trots sansade mig och faktiskt inte köpte något alls(!) där. Trots allt finns det ju en del tyg hemma sedan tidigare, och inte har jag något särskilt syprojekt i tankarna heller...

Loop - En liten söt och hemtrevlig butik i två våningar, inne på en liten smal bakgata tillsammans med små antikaffärer där jag kunnat stanna länge, länge. Alldeles väldigt många fina (och tyvärr ganska dyra) garner. Många handfärgade ullgarner bland annat. Blev inget garn för mig denna gång men väl en uppsättning strumstickor av rosenträ.

Cass Art - Inte heller den butiken gjorde mig besviken - tvärt om!
De visade sig ha just sånna stifthållare (som tydligen heter clutch pencils på engelska) som jag hade hoppats på att hitta! Och extra stift! Så nu är jag laddad med blyertspennor för ett bra tag framöver! Skissböcker blev det också. Tre olika. Och en trave med 75 kartongblad i 75 olika färger - vem kan motstå det liksom?! Promarkers har jag läst mycket om och varit nyfiken på att prova, men med pennor á 25-30 kronor/styck har jag tvekat. £12.95 för 13 stycken kändes betydligt mer lagom! Är inte alls van att teckna med tusch så det krävs en del övning känner jag... missade dessutom att köpa papper som funkar bra för markerpennor så det måste jag kolla efter här hemma nu. Någon som har tips på bra och prisvärda markerblock?


Inte riktigt pyssel kanske, men nästan...
Vi passerade oplanerat en Legobutik där man fick plocka ihop sina egna minifigurer med tillbehör. Tre stycken för £3.50 - helt ok.
Själv tycker jag att det behövs mer tjejer i Legovärlden!
Gärna utrustade med kamera och laptop.


Kalkonen fick följa med eftersom storasyster och lillbror önskat sig en...

London runt tillsammans med en bäbis



Att resa med barn ger onekligen lite annorlunda resor än om man reser bara vuxna! Att sätta sig på en pub, vila fötterna, prova något av de lokala ölsorterna och i godan ro injuta av maten och insupa atmosfären, ja - det var ju bara att glömma denna resan. Precis som hemma var det snabba, effektiva måltider som gällde. Besöket på Tate Modern fick även det avslutas tidigare än planerat då bäbisen snabbt upptäckte att det ekade alldeles väldigt bra om man ropade HÖGT i de stora utställningssalarna...

Man får helt enkelt anpassa vad man gör till vad som går att göra! Middagen ute på restaurang får bytas ut mot hämtmat från det lokala fish & chipshaket och pubbesök kan med fördel ersättas av besök i en trevlig park! Just parkbesök var härliga att varva stadsvandrandet med och gav bra tillfällen för bäbisen att vandra fritt en stund. I ena hörnet av Kensington park finns en lekplats till minnet av Prinsessan Diana som verkligen är att rekommendera! Fantastiskt fin, indelad i flera mindre avskärmade delar med gungor, tipis, ett skepp att klättra i, sandlådor, klätterställningar, växter att gömma sig bland osv. Dessutom bara öppen för barn och deras vuxna! Vill du som vuxen utan medföljande barn får du titta på parken under en bestämd visningstimme på morgonen. Antagligen är den rätt poppis den där parken, men när vi var där en småmulen torsdagsförmiddag var det bara vi och några få andra där. Rekommenderas verkligen!

Vi valde att inte ta med någon vagn alls på denna resa. Inte ens en liten sulky. Och för det är jag väldigt glad! Det är verkligen en frihet att kunna ta sig fram var som helst, hur som helst, utan att behöva hindras av kullerstensgator, trånga butiker, trappor, rulltrappor eller jättegap mellan tunnelbanevagn och perrong och annat som ställer till det när man ska ta sig runt med en barnvagn! Istället för vagn tog vi med en bra sele (i vårt fall en Tula Toddler) och bäbisen fick variera mellan att bli buren och att knata själv. Bäbisen var nöjd och belåten med upplägget och dessutom gick det finfint att amma "on the go" när det behövdes. Liksom bäbisvarianten av en take away latte?


Spridda bilder från London





Det vara bara den lilla pluttiga digitalkameran som fick följa med så kvaliten på bilderna blev också därefter. Inser så här i efterhand att vi knappt har en endaste "mitt i stora staden"-bild. Inte en endaste liten röd dubbeldäckarbuss har fastna på kort och inte Tower Bridge, London Eye, Tate Modern eller några fish and chips heller för den delen.

Kanske tur ändå att jag köpte de där vykorten?

See you later alligator, after a while crocodile...



Bloggpausar några dagar - på återseende nästa vecka!




Det blev en ny dragkedja trots allt.

Bara så ni vet så fick den slitna Kånken-ryggan en ny dragkedja ändå.

90cm dragkedja på metervara, en del pillerjoxgöra med att sprätta den gamla dragkedjan och nåla och sy den nya var vad som behövdes.

Materialkostaden blev 20:- + lite frakt och sytråd.
Tidsåtgången har jag ingen aning om då arbetet avbröts 372ggr ungefär (kändes det som) av blöjbyten, sövning av bäbis, amning, lunch, avröjning av bord och annat som hör en småbarnförälders dag till.

Riktigt fint blev det. Och riktigt nöjd är jag att jag tack vare peppen i kommentarerna faktiskt gav Kånken en chans till!

Bästa överraskningen var att det ju gick finfint att sätta på löparna på varsin ände av den där metervara-dragkedjan! Det visste jag inte om det skulle funka förrän jag faktiskt testade! Tjoho för det! Och tjoho för peppande bloggkommentarer som får en att ta sig för projekt man annars aldrig skulle gett en chans!


Spara/laga/slänga?



Plockade fram min gamla Kånken igen, den med dragkedjan som gett upp. Hoppades på att den kanske, kanske skulle gå att använda om jag bara packade små lätta barnkläder och blöjbytessaker och inte en massa tunga skolböcker - men icke.

Dragkedjan är paj, kaput, finito. Bara att ge upp.

Vad ska då hända med väskan nu?

Jag gillar ju återbruk och att ta tillvara på saker.

Absolut.

Jag köper gärna begagnad kläder till både mig själv och barnen. Trasiga skor lämnas till skomakare, kläder lappas och lagas, en uttjänt tröja kan bli ett par bäbisbyxor, uttjänta jeans har blivit både kassar och väskor, påslakan blir filtar och sovkläder.

Saker används och återanvänds.

Men frågan är om jag inte nått min gräns här? Att ge mig på att byta dragkedja på en ryggsäck jag redan lagat en gång?

Fast det förståss, ytterfacket är ju fortfarande helt med ok dragkedja.
Kanske kan hitta på något med det...

Torsdagspepp!

image description

Vissa dagar kan det behövas lite pepp.

Pepp!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0