Stickat: Ett par äkta restgarnsvantar
Såhär lagom till att vantsäsongen definitivt är över för denna gången är jag tillsist klar med lillskrotets vantarl Äkta restgarnsvantar blev det, men småsnuttar Drops Fabel i skaften och nått lite tjockare alpacagarn för själva handen - och självklart var det så att det var preciiiiis att det turkosa garnet inte räckte till hela vanten och jag fick göra en nödlösning med lite annat restgarn för de sista varven på tummarna.
Det hade ju varit snyggare med bara turkost, helt klart, men just när det gäller barnvantar så får funktionen gå före formen, så hellre vantar med randiga tummar än inga tummar alls!
...och nej, det blev inga live-bilder för barnet i fråga var helt emot tanken att ha vantar. Det gick riktigt att se hur skepsismen osade. HUR tänkte den där stickande mamma liksom - vantar i juni?!?! Nåja, jag skulle också tyckt att det vore rätt knäppt med varma ullvantar nu, om det nu inte vore för att jag just stickat klart ett par som jag ville fota.
Kommentarer
Postat av: Maria JAG BLOMMAR
Snygga! Jag tycker om det där med att ta vara på alla rester. Förstår precis att det verkar konstigt att ta på sig vantar nu :-D
Postat av: med nål och tråd
Fina! Hoppas vantarna inte kommer att behövas på lääänge.
Postat av: Fale Artut
Tycker att de ser riktigt goa och glada ut!
Kram!
Postat av: Iréne JB
Vem vet, man kan få användning för vantar mitt i sommaren. Jag var jätteglad att jag köpte (hade ju inte packat med några) vantar innan fjällvandringen med tält förra sommaren. Men vi kan ju hoppas att det dröjer innan de åker på :)
Postat av: Ida
Vilka fina vantar, randningen på tummarna var hur härlig som helst!
Angående mitt tema på bloggen på senaste; man kan väl säga som så att jag haft dille på ugglor ett tag nu och då blir det oundvikligen så. ;)
Trackback
