Metamorphosis

Nu så är min Vilhelmina-sjal färdig!


Sjalen är liksom sjalen Valborg stickad på en låååång rundsticka nr 5,5 (KnitPro, Symfonie köpt från 3 Stickor)
Ett nystan Noro sock yarn har gått åt, ett nystan jag fick i present från HomeRiver i våras - Tack, och hoppas att du tycker att jag förvaltat garnet väl!

Stickade efter samma mönster (eller icke-mönster?) som Valborg, men här har jag varvat varm med rät- och slätstickning lite om vartannat, allt eftersom jag kände för det för att framhäva randigheten i sjalen, och där i slutet jgorde jag även ett varv med omslag för att få en snygg hål-rad.

Det har varit en ren nöjessticking, en stickning att ta fram när andan fallit på, utan stress och press att något skulle bli färdigt vilket har varit mycket skönt!

Reslultatet då, det är jag absolut nöjd med, även om det lär dröja lite nu tills dess den kommer till användning nu när vi har klarblå himmel och gassande sol hela dagarna, men det lär ju vända så småningom...

Pastasallad i serverings skål i serien Kurbits från Rörstrand, design av Katarina Brieditis (blir så glad av den - tack syster som hjälpte mig outlet-fynda!) och rädisskörden från mini-drivbänken... *mmm*

"Råkade"  visst komma hem med ett par tidningar från 30 och 40-talet när jag var på loppis senast...

Nu har det hänt saker - regnbågskoftan som är stickad efter Tantkoftas KAL kan med lite god vilja nu faktiskt ses som en kofta!

Gillar verkligen det här upplägget på en stickning där man liksom har möjlighet att forma det man stickar allt eftersom och det har hitills gått över förväntan att sticka, och viktigast av allt - storasyster gillar resultatet så här långt!

Lite skeptisk är hon dock till de svarta ärmar och den svarta kant längst ned som är planerade, men jag hoppas att hon kommer att gilla den färdiga koftan trots det...



(Har dessutom varit duktig och börjat fästa garnändar redan nu för att slippa att sitta med en skog av trådändar när koftan är färdigstickad. Tror bestämt att jag måste lära mig att sticka in ändarna allteftersom, för visst ska det gå att göra?)

The Rainbow cardigan I am knitting for big sis is slowly growing - and big sis likes it so far!

Så underbara
Dessa ljusare och jumma sommarnätter


So wonderful
Those light and warm midsummer nights

Old times...

Fina vänner i alla storlekar och hela tjocka släkten
Kära återseenden
Äta och fika gott tillsammans, det gjorde vi
Vi sjöng för fulla halsar och kampen var hård i kubb och ringar.


...dansen runt midsommarstången blev visst bortprioriterat?

Det samlade resultatet av min lek med färg och ullgarn (+ ett hekto svart garn som komplement)

Vågade mig tillockmed på att vara lite naturlig och färga lite med lök!
Både enbart lök (lilla orangea nystanet) och ett lökbad + ett bad med blå karamellfärg (nystanet i mitten av de tre gröna)

Vet inte om jag gjorde rätt (lökskal, vatten, ättika och garn värmdes upp tillsammans i en kastrull) men det ser ut att ha fungerat iaf!

Tanken är att den ska bli en kofta till storasyster och att jag ska följa Tantkoftas KAL
Återstår att se hur det blir, om färgerna fungerar ihop och om garnet räcker?
Har redan börjat lite smått, och så här långt ser det ut att bli bra...



A rainbow of yarn.
Wool yarn dyed with food colorings and onion.
I hope it will transform into a lovely sweater for big sis...

Med inspiration från storasysters hårspännen

With inspiration from big sis´s hairclips

Regnigt och kallt ute och en omtenta att ta itu med... då passar det bra att sätta lite extra färg på tillvaron!

Här har jag experimenterat med äggfärger och vanlig karamellfärg från mataffären i olika kombinationer och styrkor.
Garnet är vitt Gästrike 4tr ullgarn.

Lutar åt  att det kan få bli en regnbågskofta till storasyster av det...




It´s raining outside and I´ve been playing with wool yarn and food colourings.
Perhaps it will end up as a rainbow cardigan for big sis?

Kulpåse till storasysters kompis som fyller år.

Både yttertyg och fodertyg är av bomull, och snöret är detsamma som på storasysters egen kulpåse.
Om kompisen hellre vill ha hjärtan på utsidan så går det bra då påsen är vändbar!


Man kan dock börja fundera över mammans prioriteringar när storasyster får en påse av enklast möjliga modell och kompisen får en fodrad/vändbar... vi får hoppas att storasyster har överseende!

"Jag vill åka luftballong och smaka på molnen och hälsa på månen!"

-Lillebror



"I want to fly in an airballoon and taste the clouds and say hi to the moon!"

- Little brother

Har tänkt försöka mig på Tantkoftas "uppifrånochnedkofta",  och i väntan på stickor och garn för att sticka en kofta till mig själv testade jag att sticka en kofta till barnens nallar av material som fanns hemma redan.

Tycker att den blev riktigt fin, och som nybörjare kändes det bra att test-sticka något litet för att träna på alla momenten.
Tantkoftas små filmer som beskriver ökningarna är för övrigt helt suveräna! Utan dem hade jag nog inte fått till dem alls...

Garn: Toppull från Sandesgarn (ca 45g )
Stickor: rundsticka (Symfonie Wood) 3,5mm, Strumpstickor (bambu) 3,5mm och Strumpstickor (Symfonie wood) 3mm

(+ en knapp från loppis)



Jag gillar raglanärmar! Det blir snyggt och det blir inga delar att montera!

(Tack till Wellington som ställde upp som modell på bilden)

Ja, jag hade ju anat det, men nu har jag också fått det bekräftat.
Stickning och fika är en bra kombination.
Lägg sedan till trevligt sällskap och lite prat om ditt och datt har du en lyckad onsdagskväll!
Tack till Kamilla, Sparvöga och Co!

Har ju tänkt ge mig på Tantkoftas uppifrån-och-ned-kofta men i väntan på lämpliga stickor och garn så träningsstickar jag en kofta till barnens nallar.
Blir rätt bra, och det känns bra att ha testat de olika momenten lite innan jag ger mig på att sticka i vuxenstorlek. Hoppas få återkomma med resultat på den färdiga koftan inom kort...

Porslinsballerinorna har stått hemma hos min farfar och hans fru
Älskade att titta på dem när jag var liten
Sedan flera år bor de hos mig, i tryggt förvar i en kartong
Insvepta i silkes papper
Jag tar fram dem ibland för att minnas
Som nu ikväll

Den här våren och sommaren har varit hård mot våra äldre...

Mitt i all glädje finns också ett mörker

Fick veta ikväll att min farfar somnat in
Hans kropp orkade inte längre

Hoppas att du har det bra där du nu är
Slippa smärta och oro

Önskar att det inte varit så länge sedan vi senast sågs

Vi minns dig, du är saknad

 

Matchande LOs till bror och syster

Ute var det blåsigt, kallt och regnigt så när vi kommit hem från vallokalen (visst har ni väl röstat idag?!) och ätit lunch passade det ju alldeles utmärkt med lite scrappande... det var länge sedan sist!

Återkommer snart med några färdiga alster...

Storasyster har ett tag nu önskat sig glaskulor,
och när jag nu fyndat glaskulor på loppisen igår fattades bara en påse att ha kulorna i.

Modellen är enkel men funktionell!
Har bara ZZ kanterna, sytt ihop sidorna och sedan sytt en kanal längst upp.

Tyget är efter storasysterst eget val, ett lite kraftigare bomullstyg, ursprungligen från gammelmomors gömmor.
Snöret är köptes på Kaki i Åre, ursprungligen tänkt för ett julpyssel som visst aldrig blev av...

Tänkt vilken lycka!
Härom dagen kom ett paket i posten från min vän M men massor av små påsar med Kool-Aid pulver i smakerna/färgerna Grape och Cherry,
speciellt inköpta till mig under hennes resa till USA!
Tack!

Självklart finns det ju en gräns för hur länge man kan vänta innan man måste testa nya pysselprylar...
Denna gången klarade jag av att vänta sissådär en halvtimme innan jag föll för frestelsen att testa att färga, så medans middagsmaten lagades färgades även storasysters nya vantar med en påse av färgen/smaken Grape.
Det blev tyvärr ett lite ljusare parti på mudden på den ena vanten, men resultatet känns helt ok för att kunna användas och kanske kan vantarna få ett nytt bad lite längre fram?

(förresten, i jämförelse med saft av Kool-Aid känns den hemkokta svartvinbärssaften eller den osötade äppeljuicen som rena rama hälsodryckerna...)

Såg på väg till dagens tenta att en av mina favoritloppisar hade öppet så jag passade på att ta en tur dit när jag var färdig
(Yes, sista tentan för terminen, bara en hemtenta kvar!)

Det går lite upp och ned med loppisfyndande, och lustigt nog hittar jag oftast mer roliga saker de gånger jag trillar in på en loppis utan att ha planerat det på förhand. Vet inte riktigt hur det hänger samman?

Har länge sökt efter en öronlappsfåtölj, men de jag har hittat har varit antingen fula, trasiga, dyra eller redan sålda, så jag blev jätteglad att hitta denna fåtölj!


Kurvig och fin modell.
Orginaltyg så vitt jag kan se.
Solblekt men hel och ren och ok fjädring.
Tillräckligt bra skick för att efter en dammsugning få flytta in i vardagsrummet. 

 
Fastnade även för ett litet sybord/sypall.
Titta så fint inredd det är, med inbygd nåldyna och allt!
Bordet/pallen är rätt sliten, både i lacken och tyget som sitter ovanpå, men känns stabilt och hyffsat fräscht i övrigt.
Kan nog bli riktigt fint med ett nytt tyg ovanpå (går snabbt att åtgärda) och kanske även en omgång färg längre fram?

Dagens fynd blev, förrutom fåtöljen och det lilla bordet/pallen även glaskulor och en dock-cyckelstol till barnen, alttsammans för den facila summan av 245:-
Helt klart en lyckad loppistur - och nu får vår Poäng-fåtölj (IKEA) vackert maka på sig!

Så här fina och lika kommer mamman och storasystern att vara i sommar

Har den senaste tiden både hört och läst om fenomenet med bluff-bloggar.
Bloggar för att göra reklam för något.
Bloggar där skribenten utger sig för att vara en kändis och sedan avslöjas.
Bloggar som utger sig för att vara sanna men sen snarare visar sig vara en form av dagligen uppdaterad skönlitteratur.

Det fick mig att börja fundera...
Var sätter vi gränsen för vad som är sanning?
När kan vi kalla oss helt sanningsenliga?

Är det inte så att tillockmed den mest sanningsenlige bloggaren för varje inlägg denne skriver också väljer att inte skriva något?
Undanhåller valda delar av sanningen.
Väljer att visa upp en friserad bild av verkligheten.

Vi kan förfasa oss över att allt man finner på nätet inte är helt sant (!?!)
Att man inte alltid får läsa hela sanningen.
Eller så kan vi, nu något mindre blåögda, fortsätta läsa och roas.

Eller kanske ska vi alla skapa var sin fiktiv karaktär som får leva sitt eget liv?
En fiktiv person som vågar göra allt det där vi aldrig vågar själva?

Valet är vårt.
Vad känns mest lockande för dig?



06.30


10.30

Valda sanningar från min dag...

De senaste dagarnas sommarvärme påminde mig om att det ännu inte blivit några sommarskjortor sydda...