Ibland...
Improviserade kisspauser är priset man får betala för att nå total blöjfrihet
Ibland är de till mer glädje än man först väntade sig
Som idag när vi hittade fina blåsippor
Lillebrors docka
Hemsydda dockor är fina
Lite skeva ibland kanske, men fina
De är varma och mjuka att krama
De blir personligheter tack vare sina induviduella drag och uttryck
Jag sydde en till storasyster när hon var bäbis
När lillebror skulle fylla två var hans tur att få en docka han med
Ska inte gå in på detalj i hur man syr en docka
Det har andra redan beskrivit så bra
(jag följde beskrivningen i "Lek med mjuka dockor" av Karin Neuschütz)
Men några ord på vägen känner jag att jag kan bidra med nu efter min andra docka
• Ha tålamod, för det stundtals rätt pillrigt att sy en docka
• Var beredd på att det kan ta tid att sy håret och tillåt dig också att lägga tid på att sy håret för ett välsytt hår blir så mycket finare
• Var inte rädd att stanna upp, backa och göra om ifall du märker att det inte blir riktigt som du tänker dig
Med så mycket tid och engagemang man lägger ned i en docka är det värt att göra de där små justeringarna även om det känns trist att sätta sig och sprätta just för stunden...
Här ovan ser man mer i detalj hur håret är sytt
Jag har sytt i cirklar runt, runt där jag varvat att knyta öglor och att täcka hårbotten med plattstygn
När jag sen klippte upp alla öglorna blev resultatet blev en ruffsig och rätt naturlig kallufs
En kallufs som går att kamma och sätta toffsar och spännen i om man vill
Lite som lillebrors eget hår
Lillebrors docka klädd i hemsydd skjorta och bäbsibyxor i prematurstorlek från fina vännen I med alla barnen
Kanske ska testa att sticka en liten kofta också?
Nu när jag försöker lära mig detta med stickning?
Att hitta rätt tupp
Spelet "Kuckeliku" var ett av fynden på helgens klädbytardag
Är inte helt säker på att alla tuppar som ska vara med är kvar
men de är nog många för att det ska gå att spela och sina 5:- är det då värt
Mamman och lillebror spelade tillsammans
Mamman åt lite popcorn
Lillebror höll sig till sina jordgubbar
Lillebror är för flexibla regler och en generös spelstil
Det är trevligt att spela då
även om det är lite svårt att veta vem som egentligen vann?
Ett livstecken...
Solen värmer.
Värmer marken, mjukar upp stela axlar.
Inte mycket grönt ännu, men krokusarna sticker upp lite här och var.
Glest med bloggandet just nu, men det kommer...
Har lovat Miss Katka ett hårigt inlägg (ja till waldorfdockor alltså...)
och har dessutom blivit inspirerad av HomeRiver
att kanske skriva en rad eller två om tygblöjor...
Ses snart igen hoppas jag...
The Incredible...
Liksom en mall för hur en raglantröja/kofta stickas och hur man anpassar mönstret efter just det garn och de stickor man själv valt att sticka med.
Dessutom ser den ut att vara tillräckligt lättfattad för att även jag skall förstå den... inga konstiga förkortningar och koder och annat som förvirrar en sticknovis.
Tid eller ork räcker inte till att sticka en tröja riktigt just nu, men lite senare kanske?
Lite mer av resultatet efter mitt färgnings-experimenterande här nedan.
Nystanet visar garnet ofärgat, den lila färgades tillsammans med de lila vantarna och den pertol-blå färgades i de gröna vantarnas första bad, alltså med blå+gul äggfärg.
Kokta vantar?
Läste tidigare om hur man kan färga ullgarner (även siden, ja alla proteinfibrer som jag förstått det) men det amerikanska dryckes-pulvret KoolAid. Har sedan på diverse stick-bloggar läst om hur även ägg-färg fungerar att färga med, och rykten om att "vanlig" karamellfärg från livmedelsaffären skulle kunna funka det med.
Klart detta måste testas!
Barnens ullvantar fick bli försöksobjekt.
Tidigare vackert ullvita.
Nu tämligen solkiga.
Färgningen fick ske på en höft då jag bara hittat instruktioner för färgning med KoolAid, inga för äggfärg eller karamellfärg.
I med ordentligt med vatten, färg, en rejäl skvätt vinäger och de uppblötta vantarna i en kastrull.
Vattnet värmdes upp på spisen så pass att det nästan började sjuda, och sen så fick vantarna ligga där och bada i lugn och ro i väntan på att färgen skulle sugas upp...
Resultatet blev ganska flammigt.
Gissningsvis för att vantarna är använda en hel del.
Nedsmutsade, tvättade och ullkurade i många omgångar.
De orangea, som använts i flera år blev nämligen flammigast av dem alla medans de små garnhärvor av oanvänt garn som jag testade att färga samtidigt blev väldigt jämna i färgen.
Solkigheten till trots är de i alla fall färgrannare och gladare nu än innan!
De gröna har färgats i två omgångar. Först med gul och blå äggfärg, sen med grön karamellfärg.
De lila är färgade med äggfärg och de orange är färgade med en blandning av gul och röd karamellfärg.
Det kommer helt klart att bli fler färnings-stunder här hemma. Har dessutom turen att en vän som varit på resa till USA köpt lite riktigt KoolAid för min räkning, ska bli spännande att se hur den är att färga med!
OBS! Viktigt att tänka på nu, precis som alltid när man håller på med ull och hett vatten är att inte vara och röra i ullen eller utsätta den för alltför häftiga temperaturskillnader. Annars riskerar man att allt blir en tovad klump innan man är klar... *ler*
Vantarnas färg och solkighet innan färgning
Storasyster syr och skapar
Storasyster ville åka in till stan och köpa en leksak.
En leksak att leka med när mamman och pappan fixar och renoverar.
Ja, inte någon speciell, önskad och efterlängtad.
Mer bara köpa en för köpandets skull.
Det tyckte inte mamman lät som någon bra idé.
Hellre då plocka fram lite tyg och tråd.
Skapa något eget.
Storasyster nappade på den idén, och så gjorde även lillebror.
Det är nämligen så att med en pysslande mamma och en pysslande storasyster så får man när man är 2½ testa att sy i riktigt tyg med vass nål om man bara vill och kan. Precis som man får bygga pärlplattor med små nabbipärlor så snart man inte stoppar pärlorna i munnen längre, även om det är långt kvar till den gyllene "ej för barn under tre år" gränsen.
Lillebror tröttande efter en ganska kort stund (men stacks sig faktiskt inte alls under hela tiden han sydde!)
Storasyster bara fortsatte och fortsatte att sy.
Några av storasysterns alster från dagen.
Kudden är till gose-katten Maja.
De andra sakerna likaså.
Former i vardagen
Vardagen kan ibland bjuda på helt fantasiska former och mönster.
Detta är vad jag fick se när jag skulle baka russinlimpa...
Vardagslyx
Vardagslyx när den är som bäst!
Fick en present idag av vännen HomeRiver.
Ett nystan Keyron Sock Yarn från Noro somhon köpte till mig på syfestivalen.
Så läckra färger! Tack kära du!
Nu återstår bara dagens stora I-lands problem... vad det ska bli av det?
Pulsvärmare?
Möbius-sjal?
En till trekantig-sjal?
En skön påsk...
Det ÄR skönare att gunga hängmatta utan skor!
Blommigare än blommigast
Tack för alla kommentarer!
Så roligt att se att fler än vi gillar vår trädtapet.
Pappan och farfarn har spacklat och slipat och tapeten sitter numer uppe på väggen där jag kan avslöja att den gör sig väldigt bra... *ler*
(bilder kommer när allt är klart)
Vill passa på att visa er den blommigaste tapet jag känner till.
Den stoltserar som fondvägg i min mormors hall.
Uppsatt någon gång på tidigt 60-tal?
Helt galet härligt blommig!
The most flower-ful wallpaper I know.
Found at my granny´s house.
Karelia
Mamman och pappan har enats.
Det blir björkar som ska pryda fondväggen i sovrummet.
Valet föll på tapeten Karelia (286-01) från kollektionen Essens från Duro.
De ovriga väggarna ska målas i ljust gråbeige.
Det nyalagda, upprätade golvet ska målas i ljust gråblått.
Tror att det blir vacker ihop.
Vilsamt.
Ser fram emot att få sova i en björkdunge.
En gnutta orange
Min sjal i Kauni-garnet börjar så sakteliga växa fram.
Några maskor i väntan på att riset ska koka klart.
Ett varv lite nu och då när tid ges.
Började tveka lite på mitt färgval där när sjalen var bara lite röd och väldigt mycket lime och lila. Det blev liksom så väldigt lime/lila och inte alls så där varm och rödrosig som jag föreställer mig att den ska bli.
Men nu, när det orange har börjat komma känner jag att ordningen är återställd och plötsligt blev det en helt annan sjal!
Tänk ändå vad några varv orange kan göra...
Det ska visst bli ett sovrum det här...
Ett tills nu rätt slitet rum ska bli fint igen.
Pappan har brutit upp golv och rivit ned tak i det som hitills har kallats lekrum.
Mamman har burit ned spillrorna av det forna golvet och taket, lastat släpet fullt.
Faschinerande att se vilken volym ett golv och ett tak faktiskt har.
Det är ju inget man direkt tänker på när det sitter där det ska.
Allt detta rivandet och slitandet har tyvärr tagit ut sitt pris på pappans rygg.
Vi får hoppas att ryggen blir bättre snart.
Att rivandet och slitandet visar sig vara värt sitt pris.
Nu, när jag skriver detta täcker redan gipsskivor de där läskiga fett-fläckarna som fanns när vi flyttade in (jo, det har helt tydligt varit sovrum även tidigare)
Färg ska väljas och köpas in.
Golv läggas och målas, taket lika så.
Spackel, slipning och målning av väggar.
Mamman och pappan skall enas om en tapet.
Framåt sommaren ska ett nytt fönster vara på plats.
Lite eldragningar kan kanske vara trevligt också, så vi kan tända en liten lampa om det är mörkt?
Många saker är det som ska göras.
Vackert ska det bli.
En bit av den första tapet som suttit i rummet.
Så skir och blommig.
Den ska få en ny plats bakom glas och ram.
Kanske får den åter igen pryda en vägg i sovrummet?
Make over of an old bedroom.
Loads of things to do, but we hope the result will be nice.
We found i piece of the wery first wallpaper that was in that room, many, many years ago.
Isn´t it pretty?
Blommiga brickor
Kan väl inte påstå att det råder någon direkt brist på brickor här i huset, men jag har ändå saknat en bricka med lite högre kanter. Du vet, en sån där bricka som kan extraknäcka som brödfat vid behov.
Och jag hade tur, för på samma loppis som jag hittade Rosti-skålen fann jag också dessa fina, glada brickor!
Den blå är i riktigt fräsch och fin och designad av Pat Albeck...
...men min favorit är nog den rosa/röda/vita!
Lite sliten tyvärr, men den gör mig så glad med sina färger och sitt mönster så jag har beslutat att slitaget inte är värre än att den går att använda och den är helt klart värd den där guld-tian den kostade mig!
Lasta på bullarna och häll upp saften - vi är redo för sommarfika!
Rosti på loppis
Det har varit lite ont om bra loppisfynd för min del den senaste tiden.
Vet inte om det varit jag eller loppisarna som varit ur fas?
Men nu verkar det har vänt!
(...eller också har jag bara lyckats stega in på rätt loppis?)
Som nu senast, en glatt tomatröd skål från Rosti som matchar helt perfekt till äggkopparna från Rosti som finns här hemma sedan en tidigare loppistur!
En dag som idag
Vännen HomeRiver har varit på syfestival, och jo lite avis är jag nog, men en dag som idag känns det ändå helt ok att vara hemma också.
En dag när solen värmer och man riktigt hör hur snön smälter.
En dag när vi kör igång med det där renoveringsprojektet som vi pratat om så länge.
En dag när några små smala krokusknoppar äntligen kan ses sticka fram.
En dag när vi ser vårens första nässelfjäril.
En dag när världen med ens känns lite vänligare.
PIF (piffigare, piffigast?)
Detta innebär att jag kommer att skicka en liten handgjord gåva till de 3 första som svarar på detta inlägg. Presenten kommer i brevlådan inom 365 dagar.
Vill du vara med?
****PAY IT FORWARD
"I will send a handmade gift to the first 3 people who leave a comment on my blog requesting to join this PIF exchange. I don't know what that gift will be yet and you may not receive it tomorrow or next week, but you will receive it within 365 days, that is my promise! The only thing you have to do in return is pay it forward by making the same promise on your blog.
Gör såhär:
1. Lämna en kommentar under detta inlägg och skicka ett mail till mig med namn och adress till kontakt.metamorphosis [at] gmail.com
De tre första kommentanterna är med i PIF:en och får en present av mig inom 365 dagar!
2. Gör samma sak på din egen blogg!
Nytt garn, ny sjal
Har fått tag på garn till min trekantiga sjal med v-ränder så nu är det upp till bevis för de nya symfonie wood stickorna!
Spenderade helgen i Sollefteå och på vinst och förlust gick jag in på butiken Garn, väv och inplock som ligger där.
Kikade runt själv men hittade inget jag fastnade för.
Pratade med expediten, förklarade vad det var jag ville sticka och vilket typ av garn jag sökte.
"jo, vi har ju det här..." sa hon och visade mig en korg med, ja, trott eller ej, Kauni effekt garn, alltså just ett av de garnen jag spanat på över nätet!
Det finns ju så fantastiskt vackra sjalmönster, men för mig, här och nu, fick det bli rätstickat rakt igenom.
Lite trist kanske men alldeles lagomt just nu när jag vill sticka för att sticka.
Sticka för att låta händerna arbeta medans hjärnan vilar.
Spetsmönstren får jag ta senare när det inte finns lika många sidor kurslitteratur som skall plöjas igenom...
Just nu vill jag sticka efter ett mönster där jag inte skulle behöva läsa mönster alls under stickandets gång och varken räkna maskor eller hålla koll på varken vilket varv jag är på eller från vilken sida jag stickar för stunden, så efter att ha försökt tyda diverse olika sjalmönster slutade det med att jag utformade ett eget (idiotsäkert?) mönster!
På runsticka nr 5½ (börjar på 60cm och kommer att byta upp mig i längd på kabeln allt eftersom att sjalen växer) började jag med fyra maskor med en stickmarkör på mitten och det jag har att komma ihåg nu är att jag i början på varje varv skall öka en maska och att jag i maskan precis innan markören skall göra ett omslag av ngt slag (osäker riktigt vilket omslag som är vilket...) That´s it!
Väldigt trevlig är det iaf att sticka med ett garn där inte bara resultatet ändrar utseende under arbetets gång.
Även själva nystanet ändrar ju utseende!
Se bara här under så vackert det är när det ska till att skifta mellan ljust limegrön och lila... lite som påfågelfjädrar nästan, eller vad säger ni?
Velet av färg föll denna gång på EX , tror att det kan bli fint så här inför våren och sommaren...
En studie av ett påskris
Tack för fina ord och tankar i era komentarer i förra inlägget
Det saknas en mormor för pappan, en farmorsmor för storasyster och lillebror
Det är så nu
Kanske, kanske kan det få föra något gott med sig, mitt i sakanden och sorgen
Att vi uppskattar de som finns omkring oss lite mer