Ett tidspaket



(det kanske syns dåligt, men sigillet på paketet är stämplat med en 50 öring från 1999)

Ett tidspaket
Den första januari år 2000 packade jag och en vän ihop var sitt tidspaket.
Ikväll är det dags för oss att öppna våra paket.

Vi hade firat nyåren i en liten stuga tillsammans med några kompisar.
Det var levande ljus och vedeldad spis.
På säkert avstånd ifrån den omtalade millennium-boomen där alla datorer skulle kollapsa.


Det där paketet fick mig att börja tänka tillbaka.
Tänka tillbaka på detta 00-tal som strax är till ända.
Så mycket som har hänt.

Alla de fina, helt fantastiska stunderna.
De tunga stunderna.

Stunder av vilset sökande.
Livsavgörande beslut.
Val.

10 år.
2 barn.
10 flyttar.
6 olika typer av jobb/tjänster.
Sissådär 3-4 olika utbildningar som avslutats, pågått eller påbörjats.

Kanske inte är så konstigt ändå att jag kännt mig lite matt vissa stunder?
Att tid och ork tyvärr inte riktigt räckt till att hålla kontakten med alla gamla vänner och bekanta?

Kommer inte längre ihåg vad jag skrev, där för snart 10 år sedan.
Vad jag la ned i det paketet.
Det ska bli spännande att ta del av den jag var då.
Vilka tankar och drömmar jag hade.
Vad jag trodde att framtiden skulle bära med sig.
Var i livet jag trodde att jag skulle vara nu, 10 år senare.


Julkvällar



Jag vet att många tycker att julen är slut och avklarad redan på annandagen.
Men varför jäkta över något som är så fint och trevligt?

Jag tycker bara att det är så sköna, de här julkvällarna.
Trivs så bra med att sitta där i soffan och titta på julgranen.
Fika lite, sticka lite.
Kanske titta lite på tv.

Det blev en glittrig-glas-gran i år.
Lite glitter, någon liten girlang och några favoritpynt, och sen mest bara glasprydnader.
Runda pumlor, olika figurer och mina favoriter - fåglarna!

Jag vet inte om granen kommer att få stå kvar ända till tjugondagen, men ett tag till vill jag allt behålla den.

Gott nytt år på er!





Julpynts swap - alla tillsammans


Sent om sider kommer här tillsist samlingsbilden på alla de samlade pynten i min grupp i Mönsterarkivets julpynts´s swap!

Lite utmaning att försöka fånga både stora maffiga och små skira pynt på samma bild, men jag hoppas att ni kan se dem alla?

Från höger:
Girlang med vimplar (tot. 4st) sydd av Mia
Mitt julhänge, återbruk av en virkad duk
En liten tovad tomte, pysslad av Angelica
Lindas virkade tomte (eller kanske snarare tomte-gömma?)
Idas skira lilla snöflinga
En snöflinga virkad av Paulina
...och tillsist en liten julstrumpa pysslad av Petra!
(jag tror jag anar lite återbruk där?)

Jag kan varmt rekomendera att ni kikar in hos de olika pysslarna för jag vet att flera av dem har lagt upp fler bilder på sina pynt och i vissa fall även intruktioner för hur de är gjorda!

Tack alla för ett trevligt pyntbyte!

Inte nog med att jag fått lite nytt julpynt - jag har också fått inspiration till att testa lite nya, spännande tekniker!

Lille J´s kofta



Det var verkligen på vippen att den inte skulle bli färdig i tid, Lille J´s kofta!

Så här såg den ut precis innan jag skulle ge mig iväg för att få träffa honom, hans mamma Lilla M, vännen C och alla de andra.
Kanske skulle det bli att skicka den med posten i alla fall?


Knapparna är då verkligen fina i alla fall!
Mjuka, rundade träknappar som Lilla M köpte till mig i Tallin.
Tyckte att det kunde passa bra att hon skulle få tillbaka några av dem, fast nu med en kofta på!

.
.
.
.
.

Men trott eller ej så hann den bli klar trots allt!
(även om jag satt och stickade klart det sista under tiden jag var där...)



Ingen livebild med Lille J tyvärr.
Trots att jag tyckte mig ha stickat en fasligt liten kofta (ca 68cl) så är den ännu på tok för stor för lillskrutten!
Gissar på att den kommer att passa bättre framåt vårvintern.

Garn: Gästrike 4tr från Järbogarn
Stickor: 5½mm och 4½mm
Mönster: Koftans Kofta
Övrigt: Träknappar (specialleverans från Tallin)


Är väldigt glad att jag tog mig iväg och fick träffa Lille J medans han fortfarande är så där riktigt lill-liten (För er som inte träffat honom kan jag tala om att han är en fantastiskt söt lite unge!) och att vi lyckades träffas, jag och mina kära vänner!

När vi nu lever utspridda här och var i vårt avlånga land värmer det extra mycket de gånger vi får träffas alla tillsammans!

(...även om det ibland känns som det var igår som vi träffades var och varannan dag! )

Att bli inspirerad



Inspiration.
Möjligheten till inspiration är nog bland de saker jag uppskattar mest med internet.
Att inspirera och låta sig inspirera.

Tant Koftas idé med att lägga pumlor i en vacker glasburk blev en perfekt lösning för de pumlor som inte rymdes i granen i år!


Dödskallemuddar




En av mina sista-minuten klappar - helt enkelt för att jag kännde att jag måste få träffa personen som skulle få dem innan jag valde mönster och började sticka!

Vet inte om jag prickade HELT rätt, men jag är rätt säker på att dessa blev mer rätt och passande än de hade varit om jag valt ljuslila garn och stickat in blomsterrankor i rosa pärlor... *ler*

Garn: Tvåtrådigt ullgarn (Gästrike?)
Stickor: 3mm
Övrigt: Frostade glaspärlor
Mönster: Dödskalle-diagrammet har Kamilla gjort

En norrländsk road trip



På väg för att träffa fina, kära vänner.
Det är skönt att se åtminstone en liten skymt av solen.
Vintern blir så mycket vackrare då!

What´s cooking?


Nä, det är inte någon nyskapande julrätt.
Det är en tavla på tork.

Det kan bli så ibland.
När sistaminuten-klappar ska skapas och den för ändamålet nyköpta tuben vit (och snabbtorkande) acrylfärg försvunnit i julstädningen och man tvingas hänfalla till den betydligt mer långsamt torkande oljefärgen.

Sånna gånger kan tavlan få spendera en stund i ugnen i ett desperat försök få den klibbfri innan den ska slås in.
Det verkar faktiskt som att det fungerade!

(återkommer med den färdiga skapelsen senare...)

Det börjar så sakteliga ljusna



Det börjar sakteliga ljusna så smått.

I går var det vintersolstånd och här hemma börjar någon slags julordning tillsist infinna sig (igen).

För er som funderar på att ägna lediga stunder under adventsveckorna till att renovera hemma så tja, jag skulle väl inte avråda er helt.
Trots allt är det ju väldigt trevligt att ha det fint och snyggt när det är klart!

Men jag skulle i alla fall varna er lite.
I alla fall ni som under samma adventsveckor har dagarna fulla med skola/jobb.

Det kan bli så att hemmet, som till första advent redan hade började kännas riktigt julmysigt inte alls har kvar samma julighet ett par veckor senare.
Flyttkartonger och en träningscykel i vardagsrummet bidrar nämligen inte med någon direkt hemtrevlighet.
Inte heller är färgburkar i hallen något som ger någon riktigt julstämning.

Men nu börjar en ordning skönjas!
Hyllorna är på plats och färgen på väggarna likaså.

Det är tid att låta JULEN återerövra det Metamorphosiska hemmet!

Tomteporträtt



Så här ser jag ut.
I alla fall enligt storasyster när hon porträtterade mig som tomte.
Inte helt olikt faktiskt!

God fjärde advents-helg på er alla!

Ibland är det då fale artut



Garn-Galningar
Textil-Tokar
Fiber-fantaster

Det är ju alltid roligt att träffa likasinnade.
Men ibland är det så där extra trevligt, som nu när jag fick träffa Fale Artut i egen hög person!
(Och delar av Fale familjen, och hela fårflocken, inte att förglömma!)

Så roligt att få träffas i levande livet!
Fika tillsammans, språkas lite.
Mötas på ett mindre uppkopplat sätt.

Och prata garn.
Och fibrer.
Och stickning.

Och sen titta och KÄNNA på garn!
Handspunna poesigarner.
Handspunna garner  med så mycket tanke bakom!
Och på fibrer!
Tänk vilka möjligheter det finns!
Och på alla stickade koftor!

Och sen så fick jag ju kika på västen som är stickad av garn inspirerat av ett av mina foton.
Bara en sån sak!

Sen hade jag ju sån tur, att förrutom att få köpa med mig en fäll som nog är den finaste jag någonsin sett, även få med mig garn från ull från Fale Artuts egna får!
Både mörk handspunnen av henne själv och ljus som var spunnen hos Madam Lutuss!
Känner mig som en mycket lyckligt lottad Ull-igan!

Genast så börjar ju tankarna snurra.
Vad ska det få bli av garnet?
(Något bra måste det ju bli, det ligger ju i garnets natur!)

Känns både lyxigt och spännande att få sätta stickorna i detta garn!
Har nog aldrig stickat i garn från jämtlänska får och än mindre i handspunnet garn från jämtländska får!



Stickat: Mormors pärlmuddar



Nu så är mormors pärlmuddar klara!
Stickade i ljuvligt lent garn av silke/merinoull och fina skimrande pärlor.

Nu när de är klara kan jag dock tycka att det ser ut som att jag varit lite väl snål med pärlorna.
Kunde gott ha varit många fler på dem!
Ändå har jag använt fler pärlor på dessa än de med samma mönster som jag stickade tidigare i höst, men tydligen inte tillräckligt många fler alltså...

Som tur är så påverkar inte pärlantalet vare sig garnets lenhet eller den värmande funktionen hos muddarna så jag hoppas att mormor min blir glad för dem ändå, även om jag ser ut att ha varit lite snål med pärlorna?

Får väl kanske väga upp med ett par helt pärlklädda till födelsedagspresent... *ler*


En liten liten uddastrumpa



Titta en sån liten söt socka som Mia skickade med tillsammans med sitt pynt i julpynts-swapen!
Den fick mig onekligen att dra på smilbanden lite!

Ska se till att den får sig en bra plats i något bok.
För att hålla koll på sidorna.
För att lätta upp lite när pluggandet går trögt.

Stickat: Uggle-brosch


En liten Uggle-brosch stickad till lotteriet på förskolans julfest.
(Hoppas nu att detta är något som någon vill vinna?)

Uggle-bloschen är stickad efter samma princip som storasysters Uggle-muddar

Idén att sticka bara själva ugglan, utan något kring den, är helt ärligt lånad från Ysolda som hade satt en uggla på ett hårspänne, fast min uggla fick en säkerhetsnål fastnsydd på ryggen istället!
(Hurra för internet och kreativa bloggare!)

Ljuset en mulen dag så här i mitten av december är verkligen inte att leka med!

Ugglan är nämligen stickad på 3mm-stickor av en restsnutt av det mörkare röda garnet från Körsbärskoftan, och inte alls så där konstigt blålila som den ser ut på bilden.



En adventsfrukost



Det är inte alltid vi har levande ljus tända när vi äter frukost, men det är mysigt de gånger vi har det...

Swap-pynt




Det börjar så sakteliga droppa in pynt efter pynt här hemma.
Fina, pysslade pynt från Mönsterarkivets julpuynts-swap!
(Kommer att bjuda på en gruppbild lite längre fram när jag har hela gruppens pynt här tillsammans...)

 Nu bör även alla pynt som jag skickade ha nått sina mottagare så nu vågar jag mig på att blogga om dem...

I sann metamorfosisk anda och i återbrukets tecken har jag förvandlat jag en virkad, loppisfyndad duk till en rad glittrande julhängen!

De är något större än en CD-skiva de här hängena, vilket egentligen är större än jag tänkte mig från första början, men den vara bara så rätt till detta pyssel den här duken!
Duken är, eller kanske snarare var virkad i bomullsgarn med lite silvertråd i och var just så glittrig och fin som jag tycker det ska få vara till jul!

Rundlarna är sedan stärkta med trälim och vatten för att hålla sig styva (istället för socker och vatten för att inte vara alltför inbjudande för djur och små människor att smaka på) och tillsist dekorerade med en liten plastprisma längst ned.

Vet inte om jag skulle bli någon bra konsthantverkare riktigt.
Det är ju så svårt ibland att skiljas från det man gör!
Hade gärna behållit dem allihop för de gjorde sig väldigt bra tillsammans...
Hoppas i alla fall att de har kommit välbehållna fram till sina nya hem!


De här julhängena gjorde mig väldigt sugen att leta reda på en, eller kanske flera dukar med små rundlar och göra en hel girlang av dem.
Kanske med lite pärlor mellan rundlarna, för tänk så tjusigt DET kan bli!?

Var sak på sin plats



Att var sak har sin plats att vara på är ju väldigt trevligt och bra.
Det ger lugn och det gör liksom livet lite enklare att leva.

Kan inte direkt skryta med att det råder en sådan ordning på alla håll i det Metamorphosiska hemmet.
Sanningen är nog snarare att vi ännu befinner oss långt ifrån denna utopi, men tills vidare gläds jag gärna åt de hörn där ordning faktiskt råder och där saker verkligen funnit sin plats!

Som nu, när jag, som länge sökt efter en vettig förvarning av knäckebröd insåg att den här Ira- burken som fyndades på loppis tidigare i höstas rymmer två rader med knäckebröd alldeles precis!
Och som genom ett trollslag har familjens knäckebröd funnit sin självklara plats!

Visst är det roligt att hitta fina fynd på loppis, men det är nog minst lika roligt när man finner det perfekta användningsområdet för sitt fynd!


Lite sällskap?



Det är ju alltid trevligt med lite sällskap

(Sen kan det ju också vara bra att någon håller lite koll på att pluggandet sköts som det ska och inte prioriteras bort till förmån för stickning eller annat pyssel...)

Färgfull advent



Goder afton, goder afton både herre och fru
Vi önskar eder alla en färgefull jul!

 

Klänning från Duns, halsband från loppis


Snart i en brevlåda nära dig?


Nu är de på väg.
Mina pynt pysslade till Mönsterarkivets julpynts-swap 2009.

Exakt vad det är jag har pysslat får ni se längre fram i veckan när breven har nått sina mottagare, men en liten tjuvtitt kan jag bjuda på i alla fall...


Tycker att det är lite fint att märkningen stockarna finns kvar där på bryggstugeväggen.
Vet inte om det kan betyda att den varit nedplockad och uppbygd någon gång i tiden, eller om man brukade göra så även när man byggde ett hus för första gången?

Detta med tid

Så många idéer
Så mycket jag vill göra

Så lite tid till det dock
Eller snarare så mycket annat som är mer brådskande
Annat som måste prioriteras

Hur ska nu detta kunna lösas?



Pågående stickprojekt

Saker jag blir glad av att höra

Ibland får man höra små saker som gör en så glad!

Som häromdagen när jag mailade min bror och undrade vad han önskade sig i julklapp och fick till svar;

"Jag skulle önska mig något i stil med 42-tavlan jag fick i födelsdagspresent. :)
Något lite unikt sådär, gärna något du har gjort. :P"


Det är sånt som verkligen värmer en pysslande systers hjärta!



RSS 2.0