Trollkarlspyssel
Inspirerade av Iréne JB och hennes barn har vi också dragit igång med Harry Potter-insirerat pyssel även här hemma.
Trollstavar ligger på tork och marodörkarta är utskriven och väntar på att skäras till. Först att bli färdigt är dock pergamenten med trollformler. Författade av storasystern och sedan utskrivna i typsnittet "Blackadder ITC", utrivna och till sist snabbkaffepatinerade*. Enkelt och effektfullt!
*Brygg-, kokkaffe eller svart the går lika bra det. Lägg i det som ska patineras, låt ligga en stund, plocka upp och lägg sedan på tork.
Regn
Lyckan var kort.
Nu regnar vår snö bort.
Hokus pokus - åsså blev det vinter!
Tänk vilken skillnad lite snö kan göra!
Hippsvipps så blev hösten vinter och det där med att det är advent och snart jul känns plötsligt väldigt mycket mer logiskt!
Adventsmorgon
Grönt och gott!
Grönt är inte bara skönt utan även gott!
Jag gillar själv bladgrönt i de flesta former, men övriga familjemedlemmar brukar inte vara lika peppade på att äta det - men inne hos Höslycka hittade jag ett recept som lät lovande, nämligen "Baby green smoothie".
Till en smoothie:
+ Eventuellt lite hampafrön om man vill det, men det smakar lite speciellt om man inte är van.
(kopierat från Höstlycka)
Jag gissar att det blir både godare och nyttigare med färskt bladgrönt och färskpressad apelsin, men man tager vad man haver så för oss blev det idag fryst grönkål, vanlig drickfärdig apelsinjuice och en banan i smoothien - och till min lycka (och förvåning, för att vara ärlig, för det där med grönkål har aldrig gått hem hos barnen tidigare) så gillades dagens väldigt gröna mellis-smoothie av bägge de stora barnen så det blir definitivt fler gröna-smoothies här fram över!
Avdelning: "prylar jag varken behöver eller vill ha"
Mitt förra inlägg till trots så känner jag att jag redan fått lite överslag av all reklam som försöker locka till extra julshopping och jag kommer på mig själv att hitta pryl efter pryl som jag verkligen inte vill ha in i mitt hem. Morgonrockar av fleece, prynadstomtar som sägs ska bidra till julstämningen med sina glada melodier och ho-ho:ande men som mest bara är skrämmande och skrymmande - och alla dess mysko elektriska apparater?!? Glassmaskiner som kräver att man har plats i frysen för dem och ändå bara kan röra ihop pyttesatser med glass, eller för all del, ett muffinsjärn.
Visst, under våra veckor utan kök när vi lagade mat med hjälp av micro, vattenkokare och våffeljärn hade den säkert kunnat komma till användning, men i övrigt? Nä, då känns den rätt överflödigt måste jag säga. Eller det kanske bara är jag?
För ja, jag ska erkänna att jag är bortskämd med att numer ha en riktigt multi-function apparat här i vårt kök! Värsta grejen kan jag berätta!
Klarar av att tillaga i princip vad du än kan komma på - och i stora kvantiteter på samma gång också om man vill det. Den klarar utan problem av såväl gratänger, pannkaka och bröd - ja till och med muffins!
Kanske ni också har en sån?
Ja, ni vet - en sån där ugn?
En högst materialistisk önskelista
När vi är i roliga butiker, jag/vi och barnen, eller när de själva bläddrar i kataloger (det kommer ju ett antal i posten varje vecka nu så här inför jul) så har vi en regel - och det är att de får önska sig precis vad man vill. För nej, man kan inte få allt man vill ha, det är ju inte ens säkert att man får någonting alls just den gången. Men som sagt, man får önska sig precis vad man vill!
Och då borde väl samma gälla även mig?
För ja, jag är rätt materialistisk av mig. Inte på så sätt att jag vill ha det allra senaste av saker och ting - snarare tvärt om. Däremot gillar jag saker som är fina och bra. Jag köper dock hellre ett par bra skor som är bra och som jag verkligen gillar och har dem i många år än att jag byter från säsong till säsong. Samma sak när det gäller kläder, väskor och prylar. Hellre en bra som jag gillar än tio halvdana.
Ja tack, gärna en uppiggande affisch från Jag blommar!
Eller ett par 41:or av kängorna "Björk" från Skråmträsk
Eller kanske en härligt röd batchel från The Camebridge Satchel Company?
Och tänk att få lysa upp i gråvädret i en glad regnkappa från Danefæ!
Eller spela ett parti Lego Crationary?
(Gärna medan vi sitter framför den nya kakelugnen i vardagsrummet och dricker te ur muggar och kanna från Ulrika Olsson)
In i dimman
Det har varit en så där dag idag när det aldrig blivit riktigt ljust.
När allt har legat innbäddat i dimma. Vitt och fuktigt.
En sån där dag som bäst hade spenderats i soffan, gömd under en filt, med en stickning i händerna och en kopp te inom armlängds avstånd men som hittills varken innehållit soff-slappande eller stickning, eller te heller för den delen. Som tur är så är ju dagen inte slut riktigt ännu.
Mönsterarkivets julpynts-swap
Jippie!!!
Nu är det åter dags för Mönsterarkivets årliga julpynts-swap!
Jag var med 2009, men missade tyvärr förra årets byte - så i år är jag extra peppad att vara med!
Låter detta intressant? Kika då in HÄR!
Samlingsbild från bytet 2009
Pepparkaksbakspremiär
Ja, vi har många pepparkaksformar. Alla är dessutom olika så när som på djurformarna från Ikea som de stora barnen har var sin uppsättning av. Och ja, vi gillar att kunna baka många olika pepparkakor när vi bakar (vill man bara ha blommor/hjärtan finns det så fina färdigbakade) även om lillebror mest bara bakade små gubbar.
"En hel gata full" för att vara exakt.
Precis som jag tycker att såväl juice som vanligt kranvatten smakar bättre ur ett vinglas än ett vanligt dricksglas så tycker jag att en roligt/knasigt formad pepparkaka smakar godare än vanliga hjärtan, och godast är nog pepparkaksgrisar!
Hoppas ni får en trevlig helg ni med!!
En till och jag har en samling...
Min födelsedagsuggla har fått sig en loppisfyndad vän nu.
En vän som ser tämligen sympatisk ut tycker jag.
Med tanke på hur bra just ugglor passar som ljuslyktor kan jag tycka att det är ovanligt sällan man ser dem på loppisar, eller är det bara jag som haft otur i min loppisshopping?
Nåväl, nu hade jag i alla fall turen att hitta en trevlig en till sist!
Förväntningar och tvivel
- Äter han fortfarande en gång på natten?
- Nej, han äter många gånger på natten.
- Jaha, han äter en gång på morgonen.
- Nej, han äter MÅNGA GÅNGER PÅ NATTEN.
Denna lite lätt lomhörda konversation befann jag mig i för ett par månader sedan, och trots att jag hade både mer erfarenhet och kunskap när det kommer till amning och småbarn än personen jag pratade med och vet med mig från de större barnen att ingen ammat bara en gång per natt vid den åldern så började jag tvivla. Tvivla på mig själv och hur jag är som förälder. För bevisligen så betedde sig mitt barn inte som förväntat, och om det är ”fortfarande” att äta en gång per natt, vad är det då inte att äta fyra, fem, sex eller ännu fler gånger per natt*? Och då måste jag ju göra något fel, för det är ju jag som ammar mitt barn, eller hur?
Den där konversationen, och kanske snarare min reaktion påminde mig om vilken kraft det ligger i det outtalade och hur starkt förväntningar påverkar oss. För föräldraskapet är fyllt av förväntningar. Livet i stort likaså. Förväntningar på oss själva, förväntningar på våra barn. Förväntningar på hur vi ska vara och hur vi inte ska vara. På vad vi ska göra och inte göra.
Ibland är förväntningar fantastiska, absolut. Förväntar vi oss att klara något ökar också chanserna att det faktiskt går bra. Men alla de gånger förväntningarna kommer utifrån, utan minsta lilla hänsyn till personen de läggs på. Det är då de kan förstöra så mycket.
I exemplet i början rörde det ju bara en liten skitsak egentligen vid ett enskilt tillfälle enbart och dessutom i en fråga där jag i grunden är helt trygg - och ändå väcktes det tvivel inom mig!
Hur är det då inte de gånger en person ständigt möts av förväntningar den inte uppfyller, eller i de fall där det gäller större, viktigare saker? Som den heteronormen som präglar vårt samhälle till exempel.
Kommer den lesbiska tjejen som gång efter annan får frågan om det inte är på tiden att hon träffar en trevlig kille våga och orka gå emot alla förväntningar och tala om att hon gillar tjejer, att hon alltid gjort det?
Kommer gay-killen orka säga emot och svara ”nej, men jag har en kille” när han åter igen får frågan om han har någon tjej? Eller kommer förväntningarna istället föda och göda tvivel, tvivel som förstör och bryter ned?
*Ärligt talat så har jag inte koll på hur många gånger vi ammar under nätterna, för på natten då (sam)sover jag/vi.
Regnbågsbyxor x 2
Storlek 74 kan vara väldigt olika stora ibland...
För flera år sedan köpte jag en bit helt underbar regbågsrandig velour från Kalikå.
Av den blev det en kjol och ett par byxor. Men det blev också en bit kvar. En bit som såg ut att kunna räcka precis till ett par bäbisbyxor.
Enligt mönstret jag utgick ifrån skulle tyget dock inte räcka riktigt i den storlek (74) jag ville sy, så jag la till uppvikbara muddar på dem. Det hade jag nog inte behövt, egentligen, för mönstret var minst sagt väl tilltaget i storleken! De minsta byxorna på bilden är ett par köpes-leggins från Lindex i 74cl, och ja - den andra är 74cl ska visst vara det de med.
När jag nu ändå var i byxsömnadstagen passade jag på att sy ett par helröda brallor också, med regnbågsveolur som dekoration på knäna - och nu finns det bara en liiiten liiiten bit regnbågsvelour kvar. Lagom till ett par lappar, fickor eller kanske en dregelhaklapp på sin höjd...
Foto-appen i mobilen är visserligen rolig, men den sabbade ju regnbågsfärgerna helt! Så här härlig är regnbågsvelouren i verkligheten!
Kalashelg
En riktigt kalashelg har kommit till sitt slut.
Födelsedagsbarnet sover nu sött i sin säng efter ett par dagar med släkt och vänner, firande, presenter och muffins med MASSOR av frosting!
Himlar och garn
Att bo ute på landet har helt klart sina baksidor.
Det märker man inte minst vintertid, med all kyla och mörker.
Men samtidigt finns det ju otroligt många fördelar att bo så här till.
Som alla dessa fantastiska himlar man får ta del av utan att de skyms av bygnader eller dränks av stadsljus! De kan förgylla den tröttaste dag!
Nytt garn att sätta stickorna i hör ju också helt klart också till vardagens glädjeämnen! Tack vare min mor och min bror har jag nu fått lite nytt garn att sätta stickorna i! Fick nämligen hjälp av min garnbulvan mamma att handla när hon hade vägarna förbi Garn Väv & Inplock en dag när de hade lite jubileums(?)rea!
Beställningen var;
- Fårkrulligt garn till ett gosedjursfår
- Tre nystan av färggrant drops delight
- Järbos Raggi till en "pippitröja" i bäbis/småbarnsstorlek (Som sagt var, finlir med 3mm stickor är inte aktuellt just nu. Inte när det ska stickas hela plagg i alla fall . Här är det tjockt garn och tjocka stickor som gäller just nu!)
Färgerna överlät jag till min mamma att välja utifrån vad de hade hemma i butiken - och jag måste säga att jag tycker att hon gjorde bra val. Tack vare min bror kunde jag sedan få garnerna leverade ända in i köket! ♥
Inte så invecklat som jag trodde...
Tack vare Maria/Jag blommar och hennes utlottning av pliségafflar fick jag lära mig hur man får till fina veck utan vare sig brännskador från strykjärnet, sticksår av nålar eller svordommar över att det blir alldeles galet.
I brist på pliségaffel testade jag med en vanlig gaffel -med två tänder och faktiskt, det funkade riktigt bra, och gissningsvis är det ännu enklare med en sån specialgaffel. Bara att vrida, vecka och sy!
Tillägg 111110: Denna YouTube-film (samma som Maria länkade till) tycker jag visar bra hur man använder en pliségaffel.
En novemberpromenad
En liten vardagspromenad med två barn och tre katter som sällskap.
Men, barmark och plusgrader?
Kan detta verkligen vara november, på riktigt?
Två små Lovikka-tips
Tips ett: Receptet för att lyckas bli färdig med något trots mycket begränsad sticktid lyder:
Små projekt
Tjockt garn
Tjocka stickor
... ett par Lovikkavantar i barnstorlek till exempel.
Tips två: Om du tycker att vantar av traditionell Lovikkamodell blir för vida kring handleden, så där så att de släpper in kalluft och snö, ja rent av vill till att trilla av - ja då vill jag tipsa om att sticka på ribbade skaft av ett lite tunnare och mjukare garn. Ta gärna ett garn som inte tovar sig, så att du lugnt kan tova själva handen på vanten utan att riskera att tova mudden.
På så sätt utnyttjar du också det bästa av de två garnerna och får en vante med tät och varm hand och en mjuk och stretchig mudd!
En bonusbild på vår katt som inte har något alls med vare sig vantar eller garn att göra men som lätt kan misstas för en ovanligt stor ekorre.
Hur nördigt är hälsosamt nördigt?
Ni vet, att kanske kunna lite mer om ett ämne än vad som är direkt nödvändigt.
Att kunna sitta och diskuttera ämnet med likasinnade i timmar.
Att hitta inspiration på de mest oväntade ställen och få idéer som bara måste få förverkligas. Ja, det tror jag ger en extra guldkant i livet.
Men samtidigt så kan det ju gå för långt ibland.
Så hur nördigt är egentligen hälosamt nördigt?
Var ska man dra gränsen?
Orsaken att jag börjat undra är att jag just återfann de där drygt två meterna sammet som jag köpte i somras. Tanken då var att det skulle bli en podeagi eller mei tai* men nu börjar jag bli lite sugen på att låta det där tyget bli en mantel/cape istället... ni vet, en sån mantel som skulle passa bra att klä sig i när man ska på shoppingtur på Diagon alley eller titta på quidittch.
Frågorna blir nu;
1) Hur ofta har man användning för en mantel här i mugglarvärlden?
2) Vilken sida av hälsosamt/icke hälsosamt landar detta?
* bägge är bärdon att bära barn i, vilket ju i också är lite nördigt med tanke på hur många bärdon det redan finns här hemma...
Projekt : Gilla hösten VI
Det känns som att hösten har varit rätt snäll hitills.
Mild och fin.
Hög luft.
Krasande is på vattenpölarna.
Mysig stunder med tända ljus.
Men ändå, det blir allt svårare att gilla hösten i takt med att de fina färgerna försvinner och det blir allt mörkare, det ska erkännas...
Halloweendräkter á la återbruk
Så seriös och ambitiös är visst inte jag.
Eller visst, det vore ju trevligt att vara det, men det känns lite svårt att förena med min verklighet just nu. En verklighet där jag, med bäbisen uppknuten på ryggen, sydde lillebrors dräkt samma dag som den skulle användas...
Nåväl, kanske kan jag sprida lite inspiration inför kommande maskerader?! Återbruk blev hur som helst ett genomgående tema på de stora barnens dräkter!
Lillebrors spökzombiemumie-dräkt. En mycket lyckad fusion av en secondhand skjorta och ett utslitet underlakan!
Otroligt rolig att göra då arbetet mest bestod av rivande och draperande och inte så mycket finlir med fållar och så. Eller ja, det blev inte en endaste liten fåll faktiskt då själva grejen med den här dräkten var att den skulle vara fransig och sliten.
Jag klippte bara av ärmarna på skjortan till lagom längd, sydde fast en stor huva som jag sytt till av lakanet, och sen var det bara att gå loss och börja drapera de rivna tyglindorna, nåla fast dem och sedan sy dem på plats med raksöm!
Storasysters häxklänning var om möjligt ännu enklare och snabbare att sy. En ur min egen garderob utrensad tunika anno 1999 fick nya sidsömmar och fick lite fransar tillklippta i nederkant, och voila!
En häxklänning var klar!
Vill man vara riktigt ambitös hade man kunnat sprättat loss ärmarna och sytt nya axelsömmmar också, men så avancerad ides jag inte vara.
Hatten fick förresten bli en orange köpesvariant av plast med fladdermöss på. Där någonstans, vid att sprätta och sy egna huvudbonader, gick visst gränsen för GDS:andet denna gången...
(klickbara bilder)
Fram för alla de grå nyanserna
Det ger mig hopp om framtiden att läsa dem!
Inspirerad av Ingrid vill jag slå ett slag för alla de där grå nyanserna.
Våga se dem.
Njut av dem.
Alla de där nyanserna som komplicerar men också berikar våra liv.